Du har rätt att reklamera i tre år – det är inget företagen kan förhandla bort

7F97DB0B-2868-4CCB-8527-A36DA7A55325

I Sverige har vi en konsumetköplag som berättar vad som gäller vid reklamation, köp över nätet och en massa annat. Vad den lagen innebär är det tyvärr många som inte har koll på, och uppenbart inte bara konsumenter utan även näringsidkare. Men jag ska försöka bena ut de enklaste grejerna.

Vi börjar med reklamation:

Att reklamera något betyder att du har rätt att gå tillbaka med en vara som går sönder (till den butik där du köpt den). Exempelvis om sulan på skorna släpper eller dragkedjan i jackan går sönder. Butiken ska då hjälpa dig att laga produkten eller ge dig en ny. Rätten att reklamera har du som kund i tre år. Alltså ganska lång tid – kom ihåg det. Men butiken som sålt varan till dig har störst ansvar de första sex månaderna, det innebär att de första sex månaderna efter ett köp så är det butiken som har bevisbördan om produkten går sönder, de kan alltså inte slentrianmässigt hävda att du använt grejen fel, de ska kunna bevisa det. Efter sex månader är det tvärtom, det är alltså du som kund som måste bevisa att produkten hade ett fabrikationsfel eller att den är tillverkad på ett dåligt sätt.

Du ska alltid försöka reklamera varan i butiken där den är köpt, det är de som har ansvaret inte de som producerat varan.

Reklamationsrätten är inget som företag kan förhandla bort genom en lapp på fönstret, en notis på ett kvitto eller annat. Att reklamera är en laglig rätt. Så lappen i fönstret på bilden som inleder det här inlägget är något som den butiken alltså inte får sätta upp.

Nu till garanti:

Ibland saluförs produkter med garanti och det framstår som att det är sååå fantastiskt. Inte sällan är den garantin sämre än reklamationsrätten, ofta två år. Alltså en helt värdelös garanti eftersom du har laglig rätt att reklamera en vara ett år längre än det. Men det finns produkter som har längre garantitid och då är det självklart bra!

Men hur är det då med ångerrätt och öppet köp:

Butiker har ingen som helst skyldighet att erbjuda dig som kund ångerrätt eller öppet köp, det är något de gör för att vara schysta. Och det är också därför öppet köp kan variera – det är helt upp till butiken att bestämma hur många dagar och om varan ska vara obruten och så vidare.

OM du inte handlar på nätet då säger lagen att du har en ångerrätt på 14 dagar, samma sak gäller om du handlat utanför en butikslokal till exempel om någon kommer hem till dig eller haffar dig på gatan. Men om du varit inne i en butik så finns det inget i lagen som säger att du har rätt att ångra köpet inom ett visst antal dagar – men många butiker tillämpar det, men det är som sagt bara för att vara schysta.

När det gäller ångerrätten på näthandel är det extra bra att ha koll på att säljaren måste informera dig om att du har rätt att ångra köpet inom 14 dagar – annars förlängs ångerrätten till ett år. Om du ångrar ett köp över nätet så får du betala återfrakten själv, men bara om företaget informerat dig om det – annars ska de stå för frakten.

Pengarna tillbaka:

Pengarna tillbaka eller tillgodokvitto är något som butiker bestämmer själva hur de vill tillämpa. Det är alltså inget du kan kräva.

Kvitto:

För att reklamera en vara måste du inte ha kvitto. Men du ska kunna visa att det är troligt att du handlat varan där och när – exempelvis genom ett kontoutdrag. Men det är mycket enklare att ha ett kvitto. Min erfarenhet visar att stora kedjor ofta är enkla att ha och göra med när det gäller reklamation, inte sällan står deras egen logga på produkten eller i plagget och då är det ju inget snack om saken att jag köpt varan där.

När det gäller öppet köp, tillgodokvitto eller pengarna tillbaka är det upp till den butiken hur de gör, kräver de kvitto så är det så.

Läs gärna mer om konsumentköplagen på Hallå Konsument. Där kan du hitta mer exakt vad som gäller vid reklamation och hur du häver ett köp.

Annonser

Det finns inga virkmaskiner – och handgjort är inte alltid bäst

94291A8E-0401-4E61-A346-5D6D0CCAACE1Jag älskar slöjden och det handgjorda. Något jag inte tycks vara ensam om, därför är det inte ovanligt att de stora kläd- och inredningskedjorna saluför saker som handgjorda. Och inte sällan tillverkade i hemmen. Och det låter ju bra – men vad innebär det egentligen?

Bakom de fina orden är det människor som tillverkar dessa saker och inte sällan under usla förhållanden. För många hemarbetare är mycket fattiga, lever under svåra omständigheter och väldigt få är anslutna till något fackförbund. Det är också svårare att kontrollera om det förekommer barnarbete om arbetet sker i hemmen och därför tros det vara vanligare än i fabriker. Konkurrensen om jobb mellan hemarbetare är också stor och leder till att de kan gå med på extremt låga ersättningar – och de som gör jobbet billigast får det.

Inte sällan ser jag virkade saker saluföras som handgjorda. Och det är inte särskilt konstigt eftersom det inte finns virkmaskiner. Det betyder att allt virkat är handgjort, oavsett om det exponeras som det eller inte. Alla som kämpat med att få ihop en virkad grytlapp på slöjden vet att det tar tid och kräver kompetens. Och den där sneda grytlappen skulle jag önska att vi hade i åtanke när vi står i affären och fingrar på virkade korgar eller koftor. För är summan på prislappen rimlig?
Men allt handgjort är självklart inte dåligt, det finns företag som har jättebra koll och arbetar med att ge hemarbetarna vettigt betalt. Men det gäller absolut inte alla företag så hör dig för i butiken vad de vet om sina handgjorda alster och är det för billigt – ja då är det någon som inte fått vettigt betalt.

 

Hårt vatten – troligtvis inte

lake-2063957_1920Eftersom min andra blogg Gröna trådar ska gå i graven så har jag fått frågan om jag inte kan lägga upp de inlägg jag gjort där här istället. Jag vet inte riktigt vad min gamla arbetsgivare skulle säga om den saken, de är schyssta så de skulle säkert inte stämma mig men det kanske är dags för nytt innehåll i alla fall. Men mycket av det jag skrev om på Gröna trådar är bra och viktiga saker så jag kommer att plocka grejer från inlägg jag gjorde där.

Och jag börjar med det här med tvättmedel – och hur mycket tvättmedel du egentligen behöver använda för att det ska bli rent.

För blir det renare desto mer medel du använder?
Och är det skillnad på hårt och mjukt vatten och har du hårt eller mjukt vatten?

Om vatten anses hårt eller mjuk beror på hur mycket kalcium- och magnesiumsjoner det innehåller. Ju mer kalcium och magnesium desto hårdare.

Nästan alla i Sverige har mjukt vatten. Ja så många som 80 %. Och mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel då det löddrar enklare i mjukt vatten. Alltså behöver du som bor där det är mjukt vatten använda mindre tvättmedel.

En kvalificerad gissning om du inte vet vilken sorts vatten du har är att det är mjukt. Tyvärr har jag inte hittat någon bra tabell eller annat på vilka kommuner som har mjukt eller hårt vatten. Men är en som i alla fall redovisar vattenhårdheten i 82 av 290 av Sveriges kommuner. Hittar du inte din kommun eller vill veta exakt vad som gäller på din ort får du kontakta din kommun, eller söka på någon av deras hemsidor där brukar det stå.

tvättråd

Kanske känner du att det ändå är bäst att gardera sig och hälla på som att du hade hårt vatten (och kanske liite extra). För vem vill gå med smutsiga grejer? Men gör inte det, för kläderna kommer inte att bli renare. Det är större risk att din tvättmaskin inte klarar av att skölja ur allt och du kommer att trava runt med tvättmedelsrester, dåligt för dig, för plånboken och för miljön.

Så ta det lugnt med tvättmedlet!

 

Dags för ett nytt kapitel i livet

Under de senaste åren har jag arbetat som textilexpert och utställningskoordinator på Sveriges Konsumenter. Och i min roll som det har jag också drivit bloggen Gröna Trådar – där jag skrivit om textil ur ett miljö- och etiskt perspektiv. Nu avslutar jag min anställning där för att gå vidare i livet med andra saker. Samtidigt har jag byggt upp en läsarbas och ett nätverk genom mitt bloggande och det är inte något jag helt vill släppa, så jag kommer att fortsätta blogga om textil och miljö här istället.

Det jag ska gå vidare med i livet är slöjden – den har jag aldrig lagt av med men nu kommer delvis mitt fokus att ligga där. Jag kommer nämligen att börja arbeta som hemslöjdskonsulent med inriktning textil i Skånelän. Mer av vad det innebär kommer jag att återkomma till. Men jag kommer inte att lämna den textila hållbarheten och glömma all kunskap jag tillskansat mig under de senaste åren – jag kommer att fortsätta arbeta med textilhållbarhet som föreläsare och konsult fast på frilans basis.

När det gäller slöjd så måste jag också tillägga att slöjden har miljötänket inbyggt och att hemslöjdsrörelsen är en miljörörelse (utan att riktigt veta om det). Slöjd handlar nämligen om att se till vilka resurser som står framför en, se värdet i de ting och prylar en har, laga och förstå värdet i saker andra har skapat. För om du själv någon gång virkat en halsduk, vet du att det är fullständigt orimligt att en virkad halsduk på en butikskedja kostar 159 kronor.

Välkommen hit!

Handkraft som inte får bli liggandes

IMG_6942Jag kan inte låta bli att köpa på mig fina broderier på loppis. De ligger där och skriker ut hur mycket tid det tagit att sy. En del kanske är dukar medan andra bara är. Inte klara, eller någon konstig väggprydnad.

Ett korssömsbroderi i favoritfärgerna grönt och orange kunde jag ju inte låta ligga. Så nu har det blivit ännu en kudde. Vi har ganska många kuddar. Det är det jag kommer på att göra.  Den passar med de våriga jag gjorde för ett år sedan.
IMG_6944Och som tur är uppskattas den.
IMG_6954

Klädbyte

IMG_6905

I helgen var det klädbyte på en massa platser runt om i Sverige. Jag tog mig lite längre ut i förorten (ändå gångavstånd) till Blackeberg.

Blackeberg ett risigt förortscentrum i betong, med många lediga företagslokaler och mest känt för att John Ajvide Lindkvists, Låt den rätte komma in utspelar sig där. Så döm om min förvåning när kön till inlämningen ringlade sig lång. Det där med klädbyte verkar ha blivit populärt!

Jag lämnade in fyra plagg och kom åter med ett. En kjol, som jag tippar är slutet av 70 eller början av 80-talet (av lapparna att döma). Jag lade dock upp den, då vadlång inte är min bästa längd på kjol.
IMG_6906Är ganska nöjd över att antalet plagg i garderoben sammanlagt minskade.  Och lillskrutt fick något nytt att prova.
IMG_6909
Nästa klädbyte jag kommer att vara med på är det som det projekt, Stilmedveten, som jag arbetar på anordnar. Då blir det klädbyte på Kulturpunkten på Gottsunda Kulturhus i Uppsala den 2:a maj. Då kommer man även att kunna lämna in accessoarer och då blir det nog till att byta bort lite väskor.

Armband med mönster från Oxiehärad

IMG_6725

Att det är sjukdomstider är inte bara dåligt. Jag passade på att brodera klart armbandet jag köpte mönstersats till för snart ett år sedan.

Mönstersatsen köpte jag på Hemslöjden i Landskrona. Då låg butiken i Citadellet. Nu har den flyttat till gamla tågstationen. Längtar verkligen efter att göra ett besök där, men vi har ingen Skånetripp inplanerad förrän till sommaren.

Mönstret är inspirerat från en röllakansväv från Oxiehärad. Jag valde när det var klart att fodra med ett småblommigt tyg, det kändes mest folklore. Till knäppe blev det tryckknappar.
IMG_6741