Gammal farlig ull

Malsäkrad eller malbehandlad ull låter ju bra, eftersom du då slipper angrepp av mal eller pälsänger. Men se upp för är det en gammal filt eller ett gammalt garn kan det vara direkt skadligt.

Under 40-talet kom giftet DDT (som vi idag vet är väldigt giftigt) det användes till allt möjligt i jordbruken, i hemmen, inom vården. Utvecklaren av DDT Paul Muller fick också Nobelpriset i medicin 1948 – och DDT sågs som Guds gåva till mänskligheten. Idag vet vi bättre och DDT klassas nu som en av de farligaste miljögifterna. Och långvarig exponering av DDT kan ge diabetes, cancer, störd menscykeln och för tidigt födda barn. Inte särskilt mysigt alltså.

Vad som är mysigt är ju att gosa in sig i en mysig filt eller tröja i ull. Men vad få vet är att DDT (som användes till allt) också användes för att behandla ylleprodukter från 40 till 70-talet.* Oftast inte direkt under namnet DDT men under Mitin, eller bara genom märkningar som ”malsäkrat”, ”mothproofed fol life” eller ”maläkta”.

Ull och ylle kan också vara behandlade med Eulan, det är inte fullt lika giftigt som Mitin men är även det ett miljögift. Så hur mycket du än älskar gamla loppade yllefiltar så undvik de som är märkta med Eulan, Mitin, eller malsäkrade på något sätt.

Men nu tänker ni säkert att det ju var länge sedan och att giftet rimligtvis borde gå att tvätta eller vädra ur. Nu är jag ingen expert på området men de som är det säger att det inte bör gå. Medlet är tillsatt för att vara verksamt under en lång tid (mothproofed for life) och är således starkt bundet till fibern. DDT har en nedbrytningstid i jord på 15 år och snabbare i vatten, så över tid så kommer giftinnehållet att minska men inte försvinna.

En mycket populär yllefilt på second handmarknaden är Tidstrands filtar i serien Snark, formgivna av Viola Gråsten. De är också väldigt fina, men tyvärr behandlade med mitin, alltså innehåller de DDT. Och just nu är jag glad att jag inte har en sådan hemma så behöver jag inte ta ställning till om den ska slängas eller inte. Men om jag satt på en gammal fin Viola Gråsten så skulle jag nog välja att bara använda den utomhus att sitta på och undvika att kura in mig i den.

*Sverige var först i världen med att förbjuda DDT, 1969. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den direkta effekten är visserligen näst intill obefintlig, men en långvarig exponering för ämnet har visat sig ge allvarliga skadeverkningar. Bland annat har man kunnat koppla DDT till diabetes, cancer i bukspottskörteln, störd menstruationscykel och för tidigt födda barn. Man har även visat att foster som utsätts för höga koncentrationer av DDT och DDE kan få försämrat immunförsvar och svårigheter med att läsa och skriva.

Annons

Ull, nedbrytningsbart och unikt – eller?

Nytt år och födelsedag gör att jag känner pressen, att det nu ska utföras stordåd något som snarare gör att jag blir svårstartad än får lust att ta nya friska tag. Därav min tystnad sedan december. Men egentligen är det inte särskilt stor skillnad på den 31 december och den första januari. För att inte få ångest inleder jag året sent med något som för mig känns enkelt. Lite materialkunskap. Och för enkelhetens skull väljer jag ull.

Ull är ett naturmaterial och en av dess egenskaper som ofta lyfts positivt är att materialet är nedbrytningsbart, alltså att materialet går att kompostera. Och visst, ull är nedbrytningsbart. Men det gäller faktiskt ALLA naturmaterial exempelvis bomull, lin, rami, silke alltså alla material som inte är syntet. Så särskilt unikt att ull kan brytas ned skulle jag inte säga att det är.

När det lyfts att ull är nedbrytningsbart glöms det också gärna bort att när något bryts ned så efterlämnar det även ämnen ullen blivit behandlad med. Så även om ullen bryts ned så kan mindre trevliga restämnen som finns i textilen hamna i naturen. Till exempel är superwashbehandlad ull väldigt vanligt. Det innebär att ullen är behandlad med kemikalier och kanske även ”doppad” i plast, detta för att fibern ska förlora sin tovningsegenskap. Jag ser ett stort användningsområde för produkter tillverkade av superwashbehandlade plagg, men att saluföra dem under parollen att ull är nedbrytningsbart känns ganska skevt. För visst kommer själva ullen att brytas ned men var sjutton tror ni plasten som skapar superwashhöljet kommer att ta vägen. Jo den kommer inte brytas ned utan hamnar i vår miljö. Och samma sak gäller om det återfinns farliga kemikalier i ylleplagget.

Kontentan är alltså att ull precis som alla andra naturmaterial är nedbrytningsbart. Och att ett material är nedbrytningsbart inte nödvändigtvis behöver betyda att det för den sakens skull är lämpligt att kompostera – det kommer an på processer och behandlingar textilen gått genom.

Så nu kickar jag igång 2019, någon måste vara sist.

 

Schystare julshopping

Lite sent med tips på hur du ska handla schysstare inför julen men, men här kommer i alla fall min lista på hållbarare val inför julshoppingen:

• Ge inte bort så många klappar. Blir det för mycket försvinner det som är bra i mängden.
• Försök hitta klapparna second-hand
• Ge en upplevelse (Hey barnpassning!)
• Ge bort något du gjort själv (men lägg inte ribban för högt)
• Ge bort något mottagaren verkligen vill ha (Hey barnpassning, igen!)
• Ge bort något ätbart – gärna något du gjort själv
• Ge bort något tillverkat i bra material och där tillverkaren har schyssta villkor

Jag tycker om att ge bort julklappar och jag tycker också att det är kul att få. Mest tycker jag om att ge bort saker jag gjort själv och jag uppskattar även att få sådant. Och förutom att dra ner på konsumtionen runt jul och försöka handla secondhand så tycker jag att det är okej att uppmuntra att ge bort saker du gjort själv. Men det är verkligen ingenting som är stressbefriat.

Jag har sedan jag var riktigt liten alltid gett bort egentillverkade saker och ibland har det varit väldigt ambitiösa projekt. Vi pratar lapptäcken, 2,5 meter långa dukar i daldräll, uppsättningar handtryckta gardiner eller stickade koftor i intrikata mönster. Och jag är duktig på handarbete, riktigt duktig faktiskt och de saker jag gör brukar hålla hög kvalitet. Men att vara bra på något har också gjort att jag drivit mig själv alldeles för hårt. ALLA skulle få egentillverkade saker av hög kvalitet som krävt lång tid och stor handaskicklighet. Och jag vet inte hur många julnätter jag suttit uppe hela natten för att sy de sista sömmarna och fästa de sista trådarna. Och ju mer familjen växt dels genom att jag själv skaffat man och barn men också för att mina syskon gjort det samma har mängden klappar ökat. Så jag är glad att mina syskon för några jular sedan sa stopp för julklappar vuxna emellan.

Men jag tycker fortfarande att det är jätteroligt att tillverka klappar till jul och nu är det full verkstad till mina barn. Och hon som är fem är inte sen med att lägga in exakta beställningar på vad hon vill ha. Hon är förövrigt precis som jag och har (med viss hjälp) designat och sytt en klänning som lillasyster ska få i julklapp.

Jag hoppas dock att jag ska kunna hålla mig i styr. För det är alldeles för roligt att både göra och handla till barnen. Men visst, nu sitter jag här i sista stund och mönsterstickar en kofta och har precis ”snott” ihop en nyckelpiga.

Men jag avslutar med att slå ytterligare ett slag för second-hand. Förra julen fick mina barn bara julklappar som var inhandlade secondhand, av sina kusiner. Och de blev inte mindre glada för det och jag blev JÄTTEGLAD när min syster sade det och jag uppskattade plötsligt barnens klappar ännu mer. Så alla ni som ryggar för att köpa gammalt till era nära och kära gör inte det, de kanske blir gladare eftersom det kräver lite mer arbete med att hitta rätt sak.

 

Sy vantar av ylletröjan

Ylleplagg som inte är superwashbehandlade krymper och filtar sig om du tvättar dem i 60 grader och centrifugerar, och materialet blir då utmärkt att sy vantar av. Och att använda gammalt material för att sy nytt är ett bra sätt att spara på resurser och samtidigt få nya saker.

Även om november inte visat sig från sin kyligaste sida så behöver barnen vantar. De behöver faktiskt alltid nya vantar, antingen har de tappats en vante på förskolan, på stigen eller så ligger vantarna fuktiga i en knöl i fickan. Så jag har sytt några nya par av filtade ylletröjor. Jag har för vana att köpa på mig stickade tröjor på second hand som består av 100 procent ull för att sedan köra dem varmt i tvättmaskinen och då få ett filtat tyg som blir varmt och står emot fukt relativt bra, alltså ett bra material till vantar. Men det gäller att ullen inte är superwashbehandlad, om den är det så kommer plagget inte att filta sig.

Vill du göra ett par egna vantar så är det busenkelt.

Du behöver:

En tröja i ull (ej superwashbehandlad)
Sax
Synål och tråd
Garn till broderi (om du vill pimpa dem)

Jag föredrar att sy för hand eftersom det är ganska tjockt material och lite trixiga sömmar, men det går att sy på maskin. 

Gör så här:
Tvätta tröjan i 60 grader och centrifugera.
Klipp ut tre delar per vante. Jag har inget mönster, men delarna ser ut som på bilden. Jag använde mudden på tröjan så den blev mudd till vanten.

Lägg delarna med tummen räta mot räta och sy ihop tumsömmen – alltså den i mitten handflatan. Sy med efterstygn eller kastsöm, jag gillar efterstygn som är elastisk.

Om du vill brodera på vantarna är det enklast att göra det innan du syr ihop dem.

Lägg sedan utsidan och insidan (den med tummen) räta mot räta, nåla ihop, sy runt vanten.
Vänd, klart!

Jag är stolt över att ha introducerat svensk ull för FilippaK och Röjk

Svensk ull används i alldeles för liten utsträckning. Stordelen slängs faktiskt. Samtidigt som vi importerar ull. En ekvation som i mina ögon inte går ihop. Därför behövs en förändring, och det är på gång.

Att svensk ull inte används beror på flera saker. Dels att vi inte har gigantiska fårbesättningar  – där ullen kommer att få liknande egenskaper, att de flesta fårägare har fåren för köttets skull, att många fårägare inte riktigt vet hur de ska klippa och ta hand om ullen, men framför allt för att det inte finns något system eller ekonomiskt incitament för fårägare att förädla ullen.

För att förändra och öka användning av svensk fårull var jag, i min gamla yrkesroll som textilexpert på Sveriges Konsumenter, med och skapade ett branschmöte mellan fårägare, ullförädlare och de i branschen jag trodde skulle vara intresserade. Det föll väl ut för både FilippaK och Röjk ligger nu i startgroparna för att börja använda svensk ull. Och det är faktiskt min förtjänst.

På fåravelsförbundet arbetar Claudia Dillman som ull- och skinnansvarig. Hon är en fantastisk kvinna som kan allt du behöver veta om ull, och lite till. Hon har egna får och känner hur många fårägare som helst. Men hon visste inte vilka företag som var lämpliga att kontakta för att få in den svenska ullen i större produktion. Där kom jag in, jag vet att både FilippaK och Röjk arbetar aktivt och seriöst med miljöfrågan, så jag såg till att de kom till branschmötet. Och det går framåt, de första plaggen tillverkade av svensk ull tror både FilippaK och Röjk ska finnas ute i butik till nästa höst. Något som TT skrivit om.

Att jag hade koll på att FilippaK är långt framme när det gäller textil hållbarhet är inte särskilt konstigt, de är ganska stora och alltid med i sammanhang där det pratas textil hållbarhet. När det gäller Röjk så är det ett betydligt mindre märke som säljer friluftskläder och anledningen till att jag hade koll på dem är att jag är en frilufts- och löpnörd. Röjk är också ett märke jag vill slå ett slag för, eftersom de tänker hållbarhet i alla led. Och grundaren Jan Betros är en av de mest kunniga personer om vilket avtryck vår textilproduktion gör på miljön jag någonsin träffat. Så ska du utan dåligt samvete köpa på dig en ny friluftsjacka eller ett nytt underställ gör det från Röjk.

(PS: Jag är inte sponsrad av någon.)

Behövs speciellt tvättmedel till ull?

De som saluför produkter i ull säger ofta att de behöver tvättas i ett speciellt tvättmedel. Och det stämmer faktiskt. Om du tvättar dina ylleprodukter i vanligt tvättmedel så kommer de att bli rena men de kommer också att förstöras fortare.

Ull består av proteinet keratin (vilket även människohår består av). Och vanliga tvättmedel innehåller oftast enzymer som ska lösa protein. Många av våra vanligaste fläckar bestått av protein, ägg, yoghurt med mera, och då är det ju bra om tvättmedel löser upp dem. Men samtidigt som tvättmedlet som innehåller enzymer kommer att tvätta bort fläckar av protein så kommer det tyvärr också att bryta ner dina ylleplagg. Dina plagg kommer inte att lösas upp i tvättmaskinen vid första tvätten, men livslängden på dina plagg kommer att förkortas.

Samma sak är det med siden – sidenfibern består även den av protein och kläder av siden ska alltså inte heller tvättas med tvättmedel innehållande enzymer. Så välj ett enzymfritt tvättmedel till dina ylle- och sidenplagg – det är det värt.

Tvättnötter och kastanjer, som det också går att tvätta med innehåller inte enzymer. Nu har jag inte testat att tvätta med något av det. Ganska dumt eftersom mina barn har fickorna fulla med kastanjer, men tänker att kastanjetvätt kan bli ett höstprojekt.

Annars behöver inte yllekläder tvättas så ofta det räcker nästan alltid med att hänga ut dem på vädring. Och det är för att ull är självrengörande, vilket låter som ren hokuspokus, men faktiskt är sant. Men mer om hur det fungerar får ni veta en annan dag.

 

 

Kliar ull?

Nu börjar det bli kallt och det är dags att dra på sig yllebyxorna. Men fungerar det med underställ i ull eller kommer du att klia ihjäl dig? 

Ibland hör jag folk kategoriskt uttala sig om att ull kliar, lika kategoriskt hör jag sedan andra påstå att ull inte kliar alls. Och tänk om det vore så enkelt att ull kliar eller inte men så är det inte. Ull är ett samlingsnamn för all fårull och det finns jättemånga olika raser av får och deras ull är olika. Så ull från en ras kan klia och från en annan kännas hur mjuk och skönt som helst, men inte ens det är säkert för ull från samma djur kan vara olika beroende på var på ullen växer på djuret – nära kroppen eller längre ut, för det är skillnad på bottenull och täckhår. 

Ullfibern från olika raser har olika tjocklek den tjockleken brukar mätas i mikron. Ju lägre mikrontal fibern har desto mjukare. Ull från merinofåret, som är avlat för sin mjuka och fina ull, brukar ligga på en mikron halt på 18-24, men ibland kan ull från merino vara ännu finare – men den brukar inte användas till kläder eftersom den inte är nog hållbar. Det finns även andra fårraser som har mikrontal runt 24 bland annat ull från finullsfår och från jämtlandsfår. Men nästan alla yllekläder i butik är tillverkade av merinoull – det är för att merinoullsproduktionen är en jätteindustri i framförallt  Australien och på Nya Zealand. Den produktionen medför negativ påverkan på miljön och är problematisk ur ett djurrättsperspektiv, men det ska jag tala om någon annan gång nu håller vi oss till ull som kliar.

Lågt mikrontal alltså en tunn fiber är mjukare och kliar, mindre eller inte alls. Det beror på att en mjuk fiber viker sig när den träffar huden och en tjockfiber stöter mot huden och det uppstår en irritation, och det börjar klia.

Så det finns ull med lågt mikrontal och ull med högt mikrontal. Högt mikrontal är inte så roligt att ha direkt mot huden, eftersom fibern kommer att irritera huden. Exempel på ull med högt mikrontal är ryaull. Men en tjock fiber håller bättre än en tunn, därför är ull med tjocka fibrer jättebra till tillexempel mattor eller ytterplagg som inte ska ligga direkt mot huden.

Men det är inte bara fiberns tjocklek som avgör hur mycket det kliar olika bearbetningar kan också minska hur mycket det sticks. På superwashbehandlade yllevaror har ullen ibland gått genom en klorbehandling som frätt bort ullens yttersta fibrer och sedan doppats i en plastlösning. Det gör att en del av ullens naturliga egenskaper försvinner men det gör också att produkten kliar mindre.

Men det finns folk som hävdar att all ull kliar – alldeles oavsett mikrontal eller hur den är behandlad. Och det kan vara sant, för ull innehåller lanolin (ullfett) och det finns människor som är allergiska mot lanolin, men det är ovanligt. Om du tillhör den lilla del som är allergisk mot lanolin så finns det ullalternativ utan lanolin – till exempel ull från alpacka.

Sedan är det helt omöjligt att säga exakt vid vilket mikrontal en fiber slutar klia, för det beror helt på användaren och hur känslig hens hud är. Vissa kan ha ryaull direkt mot halsen och andra kan knappt titta på ett får. Men om du står med ett ylleplagg eller ett ullgarn och inte vet om du kommer tycka att det kliar eller inte stryk det mot handleden eller mot halsen (där du är känslig) och avgör sedan om du tror det kommer att klia eller inte.