Om Anna-Lisa Persson

Textilvetare med stort intresse och kunskaper om kläder och textiliers påverkan på miljön. Arbetar deltid som hemslöjdskonsulent i Skånelän resten av tiden ägnar jag åt textilhållbarhet.

Gammal farlig ull

IMG_2209Malsäkrad eller malbehandlad ull låter ju bra, eftersom du då slipper angrepp av mal eller pälsänger. Men se upp för är det en gammal filt eller ett gammalt garn kan det vara direkt skadligt.

Under 40-talet kom giftet DDT (som vi idag vet är väldigt giftigt) det användes till allt möjligt i jordbruken, i hemmen, inom vården. Utvecklaren av DDT Paul Muller fick också Nobelpriset i medicin 1948 – och DDT sågs som Guds gåva till mänskligheten. Idag vet vi bättre och DDT klassas nu som en av de farligaste miljögifterna. Och långvarig exponering av DDT kan ge diabetes, cancer, störd menscykeln och för tidigt födda barn. Inte särskilt mysigt alltså.

Vad som är mysigt är ju att gosa in sig i en mysig filt eller tröja i ull. Men vad få vet är att DDT (som användes till allt) också användes för att behandla ylleprodukter från 40 till 70-talet.* Oftast inte direkt under namnet DDT men under Mitin, eller bara genom märkningar som ”malsäkrat”, ”mothproofed fol life” eller ”maläkta”.

Ull och ylle kan också vara behandlade med Eulan, det är inte fullt lika giftigt som Mitin men är även det ett miljögift. Så hur mycket du än älskar gamla loppade yllefiltar så undvik de som är märkta med Eulan, Mitin, eller malsäkrade på något sätt.

Men nu tänker ni säkert att det ju var länge sedan och att giftet rimligtvis borde gå att tvätta eller vädra ur. Nu är jag ingen expert på området men de som är det säger att det inte bör gå. Medlet är tillsatt för att vara verksamt under en lång tid (mothproofed for life) och är således starkt bundet till fibern. DDT har en nedbrytningstid i jord på 15 år och snabbare i vatten, så över tid så kommer giftinnehållet att minska men inte försvinna.

En mycket populär yllefilt på second handmarknaden är Tidstrands filtar i serien Snark, formgivna av Viola Gråsten. De är också väldigt fina, men tyvärr behandlade med mitin, alltså innehåller de DDT. Och just nu är jag glad att jag inte har en sådan hemma så behöver jag inte ta ställning till om den ska slängas eller inte. Men om jag satt på en gammal fin Viola Gråsten så skulle jag nog välja att bara använda den utomhus att sitta på och undvika att kura in mig i den.

*Sverige var först i världen med att förbjuda DDT, 1969. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den direkta effekten är visserligen näst intill obefintlig, men en långvarig exponering för ämnet har visat sig ge allvarliga skadeverkningar. Bland annat har man kunnat koppla DDT till diabetes, cancer i bukspottskörteln, störd menstruationscykel och för tidigt födda barn. Man har även visat att foster som utsätts för höga koncentrationer av DDT och DDE kan få försämrat immunförsvar och svårigheter med att läsa och skriva.

Annonser

Håller bomullen sämre idag?

IMG_7624Det är inte ovanligt att jag hör uttalandet att bomullen håller sämre idag än förr. När förr nu börjar räknas, för 10, 20 eller 50 år sedan? Men jag måste faktiskt ge dem som uttalar sig så kategoriskt rätt. Bomull är generellt sämre idag än för låt oss säga 40 år sedan. 

Men varför är då bomullen idag av sämre kvalitet? Jo, det beror främst på spinningsmetoden. För att bomullen (eller någon annan textilfiber) ska kunna bli tråd så behöver den spinnas. Om du besökt Skansen, en hembygdsgård eller annat har du säkert sett en slända eller en spinnrock och det var så textilfibrer spanns fram till industrialiseringen började med utvecklingen av Spinning Jenny.
spinning-wheel-63007_1920
Efter Spinning Jenny utvecklades spinningmaskinerna och så kallad ringspinning var fram till 1970-talet det vanliga sättet att spinna bomull på. Men 1963 uppfanns rotorspinning, även kallad open-end-spinning. Och den typen av maskin har möjlighet att spinna kortare bomullsfibrer i en snabbare och mindre arbetsintensiv process. Mer av bomullen kan också tas om hand (än i ringspinning) och dessa faktorer gjorde att maskinen blev en stor succé. Och snabbt blev den vanligaste inom industrin.

Vi i textilsfären pratar gärna om fiberlängder. Alltså hur lång en fiber är när den spinns till en tråd. Och desto längre en fiber är desto högre kvalitet får slutprodukten. En lång fiber håller helt enkelt mycket bättre.

Av ekonomiska skäl är rotorspinning (open-end) idag det vanligaste sättet att spinna tråd av bomull. Men de kortare fibrerna gör att kvaliteten är sämre än på textil spunna innan rotorspinning tog över. Så därför är bomullsprodukter idag generellt av sämre kvalitet än för ungefär 40 år sedan.

Men är då alla nya bomullstextilier av dålig kvalitet? Nej, det finns fortfarande de som ringspinner och det är inte bara spinningen som avgör hur hög kvalitet det blir. Även vilken sorts bomull det är i grunden spelar roll. Det finns flera sorters bomull varav den vanligast förekommande idag är Gossypium hirsutum, kallas även Mexikansk bomull, ungefär 90 procent av all bomull som odlas i världen är av den sorten. Men tillexempel har den egyptiska bomullen* längre fibrer än den mexikanska, vilket gör att tyger av egyptisk bomull kan hålla längre.

Trådtätheten i ett vävt tyg eller hur tätt ett tyg är stickat spelar också in i hur lång livslängd en bomullsvara kan ha. Håll upp ett billigt lakan från valfritt jättevaruhus mot ljuset, så kommer du se att det är tunnvävt jämfört med lakan från 50-talet hittade på secondhand.

Så bomull är faktiskt sämre idag än förr – beroende på när vi anser är förr. Och att bomullsplagg och andra varor ofta är av så låg kvalitet spelar roll eftersom det gör att produkterna får kortare liv och många gånger inte duger på en second handmarknad.

* Egyptisk bomull är egentligen inte sprungen från Egypten utan från Nordamerika, som fram till 1861 var största exportör av den sortens bomull. Under amerikanska inbördeskriget (1861-65) tog Egypten över som största producent och därför benämns den än idag som egyptisk även om det mesta av bomullen som odlas i Egypten idag är av en annan inte lika långfibrig sort. Den långfibriga egyptiska bomullen utgör bara några få procent av världens bomullproduktion.

Ull, nedbrytningsbart och unikt – eller?

sheep-2372148_1920Nytt år och födelsedag gör att jag känner pressen, att det nu ska utföras stordåd något som snarare gör att jag blir svårstartad än får lust att ta nya friska tag. Därav min tystnad sedan december. Men egentligen är det inte särskilt stor skillnad på den 31 december och den första januari. För att inte få ångest inleder jag året sent med något som för mig känns enkelt. Lite materialkunskap. Och för enkelhetens skull väljer jag ull.

Ull är ett naturmaterial och en av dess egenskaper som ofta lyfts positivt är att materialet är nedbrytningsbart, alltså att materialet går att kompostera. Och visst, ull är nedbrytningsbart. Men det gäller faktiskt ALLA naturmaterial exempelvis bomull, lin, rami, silke alltså alla material som inte är syntet. Så särskilt unikt att ull kan brytas ned skulle jag inte säga att det är.

När det lyfts att ull är nedbrytningsbart glöms det också gärna bort att när något bryts ned så efterlämnar det även ämnen ullen blivit behandlad med. Så även om ullen bryts ned så kan mindre trevliga restämnen som finns i textilen hamna i naturen. Till exempel är superwashbehandlad ull väldigt vanligt. Det innebär att ullen är behandlad med kemikalier och kanske även ”doppad” i plast, detta för att fibern ska förlora sin tovningsegenskap. Jag ser ett stort användningsområde för produkter tillverkade av superwashbehandlade plagg, men att saluföra dem under parollen att ull är nedbrytningsbart känns ganska skevt. För visst kommer själva ullen att brytas ned men var sjutton tror ni plasten som skapar superwashhöljet kommer att ta vägen. Jo den kommer inte brytas ned utan hamnar i vår miljö. Och samma sak gäller om det återfinns farliga kemikalier i ylleplagget.

Kontentan är alltså att ull precis som alla andra naturmaterial är nedbrytningsbart. Och att ett material är nedbrytningsbart inte nödvändigtvis behöver betyda att det för den sakens skull är lämpligt att kompostera – det kommer an på processer och behandlingar textilen gått genom.

Så nu kickar jag igång 2019, någon måste vara sist.
compost-709020_1920

 

Laga jeansen framför tv:n

IMG_5210 2Att förlänga livet på de plagg du har i garderoben är bäst ur ett miljöperspektiv. Det spelar ingen roll hur många certifieringar och märkningar en ny textil har, den är ändå ny och påverkar miljön. 

Så här i mellandagsreatider kan det vara klokt att se över sin garderob och fråga sig om du verkligen är i behov av en ny skjorta eller ett par glittriga jeans. Och istället för att använda tid till att stå i vinterkläder och svettas inne på överfulla varuhus, och trycka in dig i minimala provhytter kan det vara klokt att sätta tänderna i lagningshögen. För jag tror nog att du som jag har en hög med trasiga kläder, som ibland bara behöver ett par stygn (ibland lite mer kärlek) för att bli brukbara igen. Och till skillnad från det nya plagget, som du svettas till dig på rean, så är dina gamla byxor billigare, bättre för miljön och du vet redan att du älskar dem.

Jag lagar numer alltid jeans för hand, helst framför tv:n. Jag tycker nämligen att det är för bökigt att trycka in jeansskrev i symaskinen också går alltid symaskinsnålen av. Så istället lagar jag för hand, och det är mycket roligare och blir bättre. Jag brukar laga med lappar och förstygn inspirerat av sashiko. Sashiko är japanska och betyder många små stygn och bara en googling bort finns det fantastiska lagningar och intrikata mönster skapade med den tekniken.

Och det är en väldigt enkel teknik, som du lätt kan använda för att laga dina favoritbyxor.

Du behöver:

  • Lapp att laga med
  • Synål
  • Hellst broderi- eller lintråd, men sytråd går också bra

Så här gör du:

  • Tråckla eller nåla fast lagningslappen på bak- eller framsidan (beroende på hur du vill att det ska se ut)
  • Sy fast lappen med rader av förstygn parallellt med hålet. Sy sedan rader av förstygn åt andra hållet.
    förstygn
  • Lagat!

Naturligtvis kan du sy spännande mönster med förstygn. På mina byxor har jag dock bara sytt fram och tillbaka. Blev ganska snyggt ändå tycker jag.

 

Schystare julshopping

IMG_1528

Lite sent med tips på hur du ska handla schysstare inför julen men, men här kommer i alla fall min lista på hållbarare val inför julshoppingen:

  • Ge inte bort så många klappar. Blir det för mycket försvinner det som är bra i mängden.
  • Försök hitta klapparna second-hand
  • Ge en upplevelse (Hey barnpassning!)
  • Ge bort något du gjort själv (men lägg inte ribban för högt)
  • Ge bort något mottagaren verkligen vill ha (Hey barnpassning, igen!)
  • Ge bort något ätbart – gärna något du gjort själv
  • Ge bort något tillverkat i bra material och där tillverkaren har schyssta villkor

Jag tycker om att ge bort julklappar och jag tycker också att det är kul att få. Mest tycker jag om att ge bort saker jag gjort själv och jag uppskattar även att få sådant. Och förutom att dra ner på konsumtionen runt jul och försöka handla secondhand så tycker jag att det är okej att uppmuntra att ge bort saker du gjort själv. Men det är verkligen ingenting som är stressbefriat.

Jag har sedan jag var riktigt liten alltid gett bort egentillverkade saker och ibland har det varit väldigt ambitiösa projekt. Vi pratar lapptäcken, 2,5 meter långa dukar i daldräll, uppsättningar handtryckta gardiner eller stickade koftor i intrikata mönster. Och jag är duktig på handarbete, riktigt duktig faktiskt och de saker jag gör brukar hålla hög kvalitet. Men att vara bra på något har också gjort att jag drivit mig själv alldeles för hårt. ALLA skulle få egentillverkade saker av hög kvalitet som krävt lång tid och stor handaskicklighet. Och jag vet inte hur många julnätter jag suttit uppe hela natten för att sy de sista sömmarna och fästa de sista trådarna. Och ju mer familjen växt dels genom att jag själv skaffat man och barn men också för att mina syskon gjort det samma har mängden klappar ökat. Så jag är glad att mina syskon för några jular sedan sa stopp för julklappar vuxna emellan.

Men jag tycker fortfarande att det är jätteroligt att tillverka klappar till jul och nu är det full verkstad till mina barn. Och hon som är fem är inte sen med att lägga in exakta beställningar på vad hon vill ha. Hon är förövrigt precis som jag och har (med viss hjälp) designat och sytt en klänning som lillasyster ska få i julklapp.

Jag hoppas dock att jag ska kunna hålla mig i styr. För det är alldeles för roligt att både göra och handla till barnen. Men visst, nu sitter jag här i sista stund och mönsterstickar en kofta och har precis ”snott” ihop en nyckelpiga.

Men jag avslutar med att slå ytterligare ett slag för second-hand. Förra julen fick mina barn bara julklappar som var inhandlade secondhand, av sina kusiner. Och de blev inte mindre glada för det och jag blev JÄTTEGLAD när min syster sade det och jag uppskattade plötsligt barnens klappar ännu mer. Så alla ni som ryggar för att köpa gammalt till era nära och kära gör inte det, de kanske blir gladare eftersom det kräver lite mer arbete med att hitta rätt sak.

 

Svart fredag

Skärmavbild 2018-11-22 kl. 21.26.28Julhandeln förväntas öka 3 procent och uppgå till en summa av nästan 80 miljarder.  Och vi i Sverige fortsätter konsumera oss mot ruinens brant och tycks inte bli särskilt avskräckta av det faktum att vi handlar som att vi hade mer än fyra jordklot att tillgå (och var enda unge fattar ju att vi bara har ett). Och idag är det Black Friday då konsumtionshetsen når sitt klimax. 

Och ni har nog redan fattat, jag gillar inte Black Friday eller superreor som ska få oss att köpa onödigt skit överhuvudtaget. Men det finns motrörelser mot Black Friday, En köpfridag (Buy nothing day) eller Naturskyddsföreningens kampanj Jag köper det inte. Och det är jättebra med motrörelse mot det hysteriska handlandet, samtidigt så känner jag mig lite kluven. Inte inför det faktum att vi måste minska vår konsumtion utan för att motrörelserna kan kännas väldigt medelklassiga. Jag menar att det är lätt för mig, tillhörande medelklassen att avstå att handla på en rea – jag har ju faktiskt råd att handla andra dagar också. För risken finns att vi shamear den ensamstående föräldern, som räknat dagarna till Black Friday för att ha råd att inhandla en ny spis (eftersom den gamla varit trasig sedan oktober) eller fattigpensionären som ser sin chans att äntligen ta sig råd med ett par nya skor.

För det är faktiskt vi med pengar som försatt oss i den här situationen, det är vi som handlar för mycket, det är vi som reser för mycket och det är vi som försöker svära oss fria från våra Thailandsresor med att källsortera kartongerna från vår ekologiska mjölk.

Jag säger inte att vi ska sluta källsortera eller köpa ekologiskt, utan att vi ska se över vår konsumtion ALLA dagar. Och jag tycker tyvärr att hållbarhetsrörelsen många gånger saknar klass- och landsbygdsperspektiv. Och någon dag i framtiden – när jag känner mig på humör kanske jag skriver mer om klass och om lantisen som alltid sitter på min axel och viskar i mitt öra: glöm inte dina rötter.

Sy vantar av ylletröjan

IMG_1156Ylleplagg som inte är superwashbehandlade krymper och filtar sig om du tvättar dem i 60 grader och centrifugerar, och materialet blir då utmärkt att sy vantar av. Och att använda gammalt material för att sy nytt är ett bra sätt att spara på resurser och samtidigt få nya saker.

Även om november inte visat sig från sin kyligaste sida så behöver barnen vantar. De behöver faktiskt alltid nya vantar, antingen har de tappats en vante på förskolan, på stigen eller så ligger vantarna fuktiga i en knöl i fickan. Så jag har sytt några nya par av filtade ylletröjor. Jag har för vana att köpa på mig stickade tröjor på second hand som består av 100 procent ull för att sedan köra dem varmt i tvättmaskinen och då få ett filtat tyg som blir varmt och står emot fukt relativt bra, alltså ett bra material till vantar. Men det gäller att ullen inte är superwashbehandlad, om den är det så kommer plagget inte att filta sig.

Vill du göra ett par egna vantar så är det busenkelt.

Du behöver:

En tröja i ull (ej superwashbehandlad)
Sax
Synål och tråd
Garn till broderi (om du vill pimpa dem)

Jag föredrar att sy för hand eftersom det är ganska tjockt material och lite trixiga sömmar, men det går att sy på maskin. 

Gör så här:
Tvätta tröjan i 60 grader och centrifugera.
Klipp ut tre delar per vante. Jag har inget mönster, men delarna ser ut som på bilden. Jag använde mudden på tröjan så den blev mudd till vanten.
mönster vantar
Lägg delarna med tummen räta mot räta och sy ihop tumsömmen – alltså den i mitten handflatan. Sy med efterstygn eller kastsöm, jag gillar efterstygn som är elastisk.

Om du vill brodera på vantarna är det enklast att göra det innan du syr ihop dem.
img_7718-2.jpg
Lägg sedan utsidan och insidan (den med tummen) räta mot räta, nåla ihop, sy runt vanten.
Vänd, klart!
IMG_1366

Upcycling eller downcycling, och vad är avfallstrappan?

upcyclingDe engelska orden upcycling och downcycling används gärna när det talas om återvinning. Vad det betyder tänkte jag förklara här, men jag tänkte även ge er lite information om avfallstrappan, den är nämligen bra att ha koll på om du vill handla mer hållbart oavsett om det är textilier eller annat vi pratar om. 

Så vi börjar med avfallstrappan, eller prispallen om ni föredrar att kalla den så.
avfallstrappan

  • Högst upp på trappan och alltså bäst för miljön är att förebygga – alltså handla mindre, och ta hand om sina grejer.
  • Tvåa är att återanvända – alltså byta grejer med en kompis, handla second hand eller göra om till något nytt.
  • Trea är det vi gör när vi går med våra påsar till närmaste återvinningsbehållare och slänger i plast, glas, kartong och annat. Och det materialet (förhoppningsvis) blir nytt material.
  • Fyra är när vi bränner sopor, vilket inte är bra men i alla fall ger värme, om det sker i ett värmeverk. Och som de flesta vet så importerar vi sopor för att elda i våra värmeverk.
  • Sist och absolut sämst är när något hamnar på deponi – alltså på soptippen. I Sverige hamnar det mesta däremot oftast i förbränningsugnar.

Värt att notera är att steg tre är det som oftast lyfts vid tal om textilkonsumtion och återvinning. Och frågan är om vi har tid och råd (jordens resurser) att nöja oss med att vidta åtgärder som ligger på bronsplats, när minska konsumtionen och återanvända är mycket bättre?

Up- eller downcycling
Handlar om vad vi gör av gamla grejer. Om de kan omvandlas till något av högre eller lika högt värde så kallas det upcycling men om det istället blir något arv lägre värde så kallas det downcycling. Exempelvis så är det upcycling om någon använder gamla plagg och syr ett lapptäcke av det. Och när textilier blir till isolering är det downcycling.

Här nedanför har jag ett eget exempel på upcycling – min mans älskade luvtröja (i ull) hade gått sönder så mycket att jag inte tyckte det fanns anledning att laga. Men tyget är mjukt och varmt och ylletyg är dyrt att köpa. Så jag sydde en ny luvtröja av den gamla. Alltså samma plagg men några (många) storlekar mindre.

 

Jag är stolt över att ha introducerat svensk ull för FilippaK och Röjk

sheep-1822137_1920Svensk ull används i alldeles för liten utsträckning. Stordelen slängs faktiskt. Samtidigt som vi importerar ull. En ekvation som i mina ögon inte går ihop. Därför behövs en förändring, och det är på gång.

Att svensk ull inte används beror på flera saker. Dels att vi inte har gigantiska fårbesättningar  – där ullen kommer att få liknande egenskaper, att de flesta fårägare har fåren för köttets skull, att många fårägare inte riktigt vet hur de ska klippa och ta hand om ullen, men framför allt för att det inte finns något system eller ekonomiskt incitament för fårägare att förädla ullen.

För att förändra och öka användning av svensk fårull var jag, i min gamla yrkesroll som textilexpert på Sveriges Konsumenter, med och skapade ett branschmöte mellan fårägare, ullförädlare och de i branschen jag trodde skulle vara intresserade. Det föll väl ut för både FilippaK och Röjk ligger nu i startgroparna för att börja använda svensk ull. Och det är faktiskt min förtjänst.

På fåravelsförbundet arbetar Claudia Dillman som ull- och skinnansvarig. Hon är en fantastisk kvinna som kan allt du behöver veta om ull, och lite till. Hon har egna får och känner hur många fårägare som helst. Men hon visste inte vilka företag som var lämpliga att kontakta för att få in den svenska ullen i större produktion. Där kom jag in, jag vet att både FilippaK och Röjk arbetar aktivt och seriöst med miljöfrågan, så jag såg till att de kom till branschmötet. Och det går framåt, de första plaggen tillverkade av svensk ull tror både FilippaK och Röjk ska finnas ute i butik till nästa höst. Något som TT skrivit om.

Att jag hade koll på att FilippaK är långt framme när det gäller textil hållbarhet är inte särskilt konstigt, de är ganska stora och alltid med i sammanhang där det pratas textil hållbarhet. När det gäller Röjk så är det ett betydligt mindre märke som säljer friluftskläder och anledningen till att jag hade koll på dem är att jag är en frilufts- och löpnörd. Röjk är också ett märke jag vill slå ett slag för, eftersom de tänker hållbarhet i alla led. Och grundaren Jan Betros är en av de mest kunniga personer om vilket avtryck vår textilproduktion gör på miljön jag någonsin träffat. Så ska du utan dåligt samvete köpa på dig en ny friluftsjacka eller ett nytt underställ gör det från Röjk.

(PS: Jag är inte sponsrad av någon.)

Behövs speciellt tvättmedel till ull?

tvc3a4ttaullDe som saluför produkter i ull säger ofta att de behöver tvättas i ett speciellt tvättmedel. Och det stämmer faktiskt. Om du tvättar dina ylleprodukter i vanligt tvättmedel så kommer de att bli rena men de kommer också att förstöras fortare.

Ull består av proteinet keratin (vilket även människohår består av). Och vanliga tvättmedel innehåller oftast enzymer som ska lösa protein. Många av våra vanligaste fläckar bestått av protein, ägg, yoghurt med mera, och då är det ju bra om tvättmedel löser upp dem. Men samtidigt som tvättmedlet som innehåller enzymer kommer att tvätta bort fläckar av protein så kommer det tyvärr också att bryta ner dina ylleplagg. Dina plagg kommer inte att lösas upp i tvättmaskinen vid första tvätten, men livslängden på dina plagg kommer att förkortas.

Samma sak är det med siden – sidenfibern består även den av protein och kläder av siden ska alltså inte heller tvättas med tvättmedel innehållande enzymer. Så välj ett enzymfritt tvättmedel till dina ylle- och sidenplagg – det är det värt.

Tvättnötter och kastanjer, som det också går att tvätta med innehåller inte enzymer. Nu har jag inte testat att tvätta med något av det. Ganska dumt eftersom mina barn har fickorna fulla med kastanjer, men tänker att kastanjetvätt kan bli ett höstprojekt.
chestnut-1710430_1920
Annars behöver inte yllekläder tvättas så ofta det räcker nästan alltid med att hänga ut dem på vädring. Och det är för att ull är självrengörande, vilket låter som ren hokuspokus, men faktiskt är sant. Men mer om hur det fungerar får ni veta en annan dag.