Om Anna-Lisa Persson

Textilvetare med stort intresse och kunskaper om kläder och textiliers påverkan på miljön. Arbetar deltid som hemslöjdskonsulent i Skånelän resten av tiden ägnar jag åt textilhållbarhet.

Svart fredag

Skärmavbild 2018-11-22 kl. 21.26.28Julhandeln förväntas öka 3 procent och uppgå till en summa av nästan 80 miljarder.  Och vi i Sverige fortsätter konsumera oss mot ruinens brant och tycks inte bli särskilt avskräckta av det faktum att vi handlar som att vi hade mer än fyra jordklot att tillgå (och var enda unge fattar ju att vi bara har ett). Och idag är det Black Friday då konsumtionshetsen når sitt klimax. 

Och ni har nog redan fattat, jag gillar inte Black Friday eller superreor som ska få oss att köpa onödigt skit överhuvudtaget. Men det finns motrörelser mot Black Friday, En köpfridag (Buy nothing day) eller Naturskyddsföreningens kampanj Jag köper det inte. Och det är jättebra med motrörelse mot det hysteriska handlandet, samtidigt så känner jag mig lite kluven. Inte inför det faktum att vi måste minska vår konsumtion utan för att motrörelserna kan kännas väldigt medelklassiga. Jag menar att det är lätt för mig, tillhörande medelklassen att avstå att handla på en rea – jag har ju faktiskt råd att handla andra dagar också. För risken finns att vi shamear den ensamstående föräldern, som räknat dagarna till Black Friday för att ha råd att inhandla en ny spis (eftersom den gamla varit trasig sedan oktober) eller fattigpensionären som ser sin chans att äntligen ta sig råd med ett par nya skor.

För det är faktiskt vi med pengar som försatt oss i den här situationen, det är vi som handlar för mycket, det är vi som reser för mycket och det är vi som försöker svära oss fria från våra Thailandsresor med att källsortera kartongerna från vår ekologiska mjölk.

Jag säger inte att vi ska sluta källsortera eller köpa ekologiskt, utan att vi ska se över vår konsumtion ALLA dagar. Och jag tycker tyvärr att hållbarhetsrörelsen många gånger saknar klass- och landsbygdsperspektiv. Och någon dag i framtiden – när jag känner mig på humör kanske jag skriver mer om klass och om lantisen som alltid sitter på min axel och viskar i mitt öra: glöm inte dina rötter.

Annonser

Sy vantar av ylletröjan

IMG_1156Ylleplagg som inte är superwashbehandlade krymper och filtar sig om du tvättar dem i 60 grader och centrifugerar, och materialet blir då utmärkt att sy vantar av. Och att använda gammalt material för att sy nytt är ett bra sätt att spara på resurser och samtidigt få nya saker.

Även om november inte visat sig från sin kyligaste sida så behöver barnen vantar. De behöver faktiskt alltid nya vantar, antingen har de tappats en vante på förskolan, på stigen eller så ligger vantarna fuktiga i en knöl i fickan. Så jag har sytt några nya par av filtade ylletröjor. Jag har för vana att köpa på mig stickade tröjor på second hand som består av 100 procent ull för att sedan köra dem varmt i tvättmaskinen och då få ett filtat tyg som blir varmt och står emot fukt relativt bra, alltså ett bra material till vantar. Men det gäller att ullen inte är superwashbehandlad, om den är det så kommer plagget inte att filta sig.

Vill du göra ett par egna vantar så är det busenkelt.

Du behöver:

En tröja i ull (ej superwashbehandlad)
Sax
Synål och tråd
Garn till broderi (om du vill pimpa dem)

Jag föredrar att sy för hand eftersom det är ganska tjockt material och lite trixiga sömmar, men det går att sy på maskin. 

Gör så här:
Tvätta tröjan i 60 grader och centrifugera.
Klipp ut tre delar per vante. Jag har inget mönster, men delarna ser ut som på bilden. Jag använde mudden på tröjan så den blev mudd till vanten.
mönster vantar
Lägg delarna med tummen räta mot räta och sy ihop tumsömmen – alltså den i mitten handflatan. Sy med efterstygn eller kastsöm, jag gillar efterstygn som är elastisk.

Om du vill brodera på vantarna är det enklast att göra det innan du syr ihop dem.
img_7718-2.jpg
Lägg sedan utsidan och insidan (den med tummen) räta mot räta, nåla ihop, sy runt vanten.
Vänd, klart!
IMG_1366

Upcycling eller downcycling, och vad är avfallstrappan?

upcyclingDe engelska orden upcycling och downcycling används gärna när det talas om återvinning. Vad det betyder tänkte jag förklara här, men jag tänkte även ge er lite information om avfallstrappan, den är nämligen bra att ha koll på om du vill handla mer hållbart oavsett om det är textilier eller annat vi pratar om. 

Så vi börjar med avfallstrappan, eller prispallen om ni föredrar att kalla den så.
avfallstrappan

  • Högst upp på trappan och alltså bäst för miljön är att förebygga – alltså handla mindre, och ta hand om sina grejer.
  • Tvåa är att återanvända – alltså byta grejer med en kompis, handla second hand eller göra om till något nytt.
  • Trea är det vi gör när vi går med våra påsar till närmaste återvinningsbehållare och slänger i plast, glas, kartong och annat. Och det materialet (förhoppningsvis) blir nytt material.
  • Fyra är när vi bränner sopor, vilket inte är bra men i alla fall ger värme, om det sker i ett värmeverk. Och som de flesta vet så importerar vi sopor för att elda i våra värmeverk.
  • Sist och absolut sämst är när något hamnar på deponi – alltså på soptippen. I Sverige hamnar det mesta däremot oftast i förbränningsugnar.

Värt att notera är att steg tre är det som oftast lyfts vid tal om textilkonsumtion och återvinning. Och frågan är om vi har tid och råd (jordens resurser) att nöja oss med att vidta åtgärder som ligger på bronsplats, när minska konsumtionen och återanvända är mycket bättre?

Up- eller downcycling
Handlar om vad vi gör av gamla grejer. Om de kan omvandlas till något av högre eller lika högt värde så kallas det upcycling men om det istället blir något arv lägre värde så kallas det downcycling. Exempelvis så är det upcycling om någon använder gamla plagg och syr ett lapptäcke av det. Och när textilier blir till isolering är det downcycling.

Här nedanför har jag ett eget exempel på upcycling – min mans älskade luvtröja (i ull) hade gått sönder så mycket att jag inte tyckte det fanns anledning att laga. Men tyget är mjukt och varmt och ylletyg är dyrt att köpa. Så jag sydde en ny luvtröja av den gamla. Alltså samma plagg men några (många) storlekar mindre.

 

Jag är stolt över att ha introducerat svensk ull för FilippaK och Röjk

sheep-1822137_1920Svensk ull används i alldeles för liten utsträckning. Stordelen slängs faktiskt. Samtidigt som vi importerar ull. En ekvation som i mina ögon inte går ihop. Därför behövs en förändring, och det är på gång.

Att svensk ull inte används beror på flera saker. Dels att vi inte har gigantiska fårbesättningar  – där ullen kommer att få liknande egenskaper, att de flesta fårägare har fåren för köttets skull, att många fårägare inte riktigt vet hur de ska klippa och ta hand om ullen, men framför allt för att det inte finns något system eller ekonomiskt incitament för fårägare att förädla ullen.

För att förändra och öka användning av svensk fårull var jag, i min gamla yrkesroll som textilexpert på Sveriges Konsumenter, med och skapade ett branschmöte mellan fårägare, ullförädlare och de i branschen jag trodde skulle vara intresserade. Det föll väl ut för både FilippaK och Röjk ligger nu i startgroparna för att börja använda svensk ull. Och det är faktiskt min förtjänst.

På fåravelsförbundet arbetar Claudia Dillman som ull- och skinnansvarig. Hon är en fantastisk kvinna som kan allt du behöver veta om ull, och lite till. Hon har egna får och känner hur många fårägare som helst. Men hon visste inte vilka företag som var lämpliga att kontakta för att få in den svenska ullen i större produktion. Där kom jag in, jag vet att både FilippaK och Röjk arbetar aktivt och seriöst med miljöfrågan, så jag såg till att de kom till branschmötet. Och det går framåt, de första plaggen tillverkade av svensk ull tror både FilippaK och Röjk ska finnas ute i butik till nästa höst. Något som TT skrivit om.

Att jag hade koll på att FilippaK är långt framme när det gäller textil hållbarhet är inte särskilt konstigt, de är ganska stora och alltid med i sammanhang där det pratas textil hållbarhet. När det gäller Röjk så är det ett betydligt mindre märke som säljer friluftskläder och anledningen till att jag hade koll på dem är att jag är en frilufts- och löpnörd. Röjk är också ett märke jag vill slå ett slag för, eftersom de tänker hållbarhet i alla led. Och grundaren Jan Betros är en av de mest kunniga personer om vilket avtryck vår textilproduktion gör på miljön jag någonsin träffat. Så ska du utan dåligt samvete köpa på dig en ny friluftsjacka eller ett nytt underställ gör det från Röjk.

(PS: Jag är inte sponsrad av någon.)

Behövs speciellt tvättmedel till ull?

tvc3a4ttaullDe som saluför produkter i ull säger ofta att de behöver tvättas i ett speciellt tvättmedel. Och det stämmer faktiskt. Om du tvättar dina ylleprodukter i vanligt tvättmedel så kommer de att bli rena men de kommer också att förstöras fortare.

Ull består av proteinet keratin (vilket även människohår består av). Och vanliga tvättmedel innehåller oftast enzymer som ska lösa protein. Många av våra vanligaste fläckar bestått av protein, ägg, yoghurt med mera, och då är det ju bra om tvättmedel löser upp dem. Men samtidigt som tvättmedlet som innehåller enzymer kommer att tvätta bort fläckar av protein så kommer det tyvärr också att bryta ner dina ylleplagg. Dina plagg kommer inte att lösas upp i tvättmaskinen vid första tvätten, men livslängden på dina plagg kommer att förkortas.

Samma sak är det med siden – sidenfibern består även den av protein och kläder av siden ska alltså inte heller tvättas med tvättmedel innehållande enzymer. Så välj ett enzymfritt tvättmedel till dina ylle- och sidenplagg – det är det värt.

Tvättnötter och kastanjer, som det också går att tvätta med innehåller inte enzymer. Nu har jag inte testat att tvätta med något av det. Ganska dumt eftersom mina barn har fickorna fulla med kastanjer, men tänker att kastanjetvätt kan bli ett höstprojekt.
chestnut-1710430_1920
Annars behöver inte yllekläder tvättas så ofta det räcker nästan alltid med att hänga ut dem på vädring. Och det är för att ull är självrengörande, vilket låter som ren hokuspokus, men faktiskt är sant. Men mer om hur det fungerar får ni veta en annan dag.

 

 

Kliar ull?

ullgarnNu börjar det bli kallt och det är dags att dra på sig yllebyxorna. Men fungerar det med underställ i ull eller kommer du att klia ihjäl dig? 

Ibland hör jag folk kategoriskt uttala sig om att ull kliar, lika kategoriskt hör jag sedan andra påstå att ull inte kliar alls. Och tänk om det vore så enkelt att ull kliar eller inte men så är det inte. Ull är ett samlingsnamn för all fårull och det finns jättemånga olika raser av får och deras ull är olika. Så ull från en ras kan klia och från en annan kännas hur mjuk och skönt som helst, men inte ens det är säkert för ull från samma djur kan vara olika beroende på var på ullen växer på djuret – nära kroppen eller längre ut, för det är skillnad på bottenull och täckhår. 

Ullfibern från olika raser har olika tjocklek den tjockleken brukar mätas i mikron. Ju lägre mikrontal fibern har desto mjukare. Ull från merinofåret, som är avlat för sin mjuka och fina ull, brukar ligga på en mikron halt på 18-24, men ibland kan ull från merino vara ännu finare – men den brukar inte användas till kläder eftersom den inte är nog hållbar. Det finns även andra fårraser som har mikrontal runt 24 bland annat ull från finullsfår och från jämtlandsfår. Men nästan alla yllekläder i butik är tillverkade av merinoull – det är för att merinoullsproduktionen är en jätteindustri i framförallt  Australien och på Nya Zealand. Den produktionen medför negativ påverkan på miljön och är problematisk ur ett djurrättsperspektiv, men det ska jag tala om någon annan gång nu håller vi oss till ull som kliar.
lamb-2372105_1920
Lågt mikrontal alltså en tunn fiber är mjukare och kliar, mindre eller inte alls. Det beror på att en mjuk fiber viker sig när den träffar huden och en tjockfiber stöter mot huden och det uppstår en irritation, och det börjar klia.

Så det finns ull med lågt mikrontal och ull med högt mikrontal. Högt mikrontal är inte så roligt att ha direkt mot huden, eftersom fibern kommer att irritera huden. Exempel på ull med högt mikrontal är ryaull. Men en tjock fiber håller bättre än en tunn, därför är ull med tjocka fibrer jättebra till tillexempel mattor eller ytterplagg som inte ska ligga direkt mot huden.

Men det är inte bara fiberns tjocklek som avgör hur mycket det kliar olika bearbetningar kan också minska hur mycket det sticks. På superwashbehandlade yllevaror har ullen ibland gått genom en klorbehandling som frätt bort ullens yttersta fibrer och sedan doppats i en plastlösning. Det gör att en del av ullens naturliga egenskaper försvinner men det gör också att produkten kliar mindre.

Men det finns folk som hävdar att all ull kliar – alldeles oavsett mikrontal eller hur den är behandlad. Och det kan vara sant, för ull innehåller lanolin (ullfett) och det finns människor som är allergiska mot lanolin, men det är ovanligt. Om du tillhör den lilla del som är allergisk mot lanolin så finns det ullalternativ utan lanolin – till exempel ull från alpacka.

Sedan är det helt omöjligt att säga exakt vid vilket mikrontal en fiber slutar klia, för det beror helt på användaren och hur känslig hens hud är. Vissa kan ha ryaull direkt mot halsen och andra kan knappt titta på ett får. Men om du står med ett ylleplagg eller ett ullgarn och inte vet om du kommer tycka att det kliar eller inte stryk det mot handleden eller mot halsen (där du är känslig) och avgör sedan om du tror det kommer att klia eller inte.

Lin ska inte torktumlas

9BD433E4-9317-44BE-9751-343128B1D2D6Det finns kläder och textilier så det räcker och blir över i alla fall under min livstid, så jag tycker inte att vi behöver handla nya saker i tyg. Och om det ska handlas är alltid second-hand att föredra. Men ibland faller även jag för frestelsen och då försöker jag handla något som gjort så liten skada som möjligt vid produktion och som jag planerar att använda i en mindre evighet. Och om du handlar något nytt så är det minst dåliga för miljön att välja något som du kan använda länge och sedan sköta om det på ett sätt som gör att det håller länge.

Därför gör det mig rent ut sagt förbannad när jag läser tvättråd om att textilier gjorda av lin ska torktumlas – DET SKA DE INTE! Och jag har fått flera exempel på när butikskedjor uppmanar till torktumling, eftersom linnetextilen då blir mjukare. Och att torktumling gör textilen mjuk stämmer, men det beror på att tyget förstörs snabbare – tänk hur mjuka dina gamla älskade jeans är precis innan de faller helt sönder och samman. Cynikern i mig tänker att de uppmanar till att misshandla textilierna så att vi ska köpa nytt fortare (och de tjäna mer pengar) och översittaren i mig säger att de bara är helt okunniga.

Lin är ett fantastiskt material som rätt skött kan hålla i generationer. Lin är en fiber som är stark när den är våt med spröd när den är torrt, och därför är det absolut bästa att blötlägga dina linnekläder innan tvätt (det orkar jag inte alltid). Men linets fibrer bryts lätt när textilen är torr och därför ska man inte torktumla – fibrerna kommer att brytas och textilen hålla mycket, mycket kortare än om du hängtorkar.

När jag köper nya saker tycker jag om att få en ordentlig (och korrekt) genomgång i hur jag bäst tar hand om produkten, sedan kanske jag inte har tid eller ork men det är en annan sak. Här kan du läsa en bra genomgång på hur du tar hand om dina linneprodukter.
28624E06-95AF-4353-BE32-0FC9C84F887EJag föll alltså för frestelsen och inhandlade nya handdukar till badrummet från Växbo lin. Och när du handlar från dem finns det en bra beskrivning på hur du bäst tar hand om dina handdukar och en beskrivning av var och hur deras tillverkning sker. Det är så saker säljer till mig. Och visst blev det ganska många fler pengar än om jag roffat åt mig fem handdukar på närmsta stormarknad. Men dessa kommer inte att torktumlas och användas lääääänge.
F2DABA47-865F-4688-8954-B2454CE24625(Att jag är född och uppvuxen i grannbyn till Växbo kan också bidra till min vurm för det här företaget.)

Du har rätt att reklamera i tre år – det är inget företagen kan förhandla bort

7F97DB0B-2868-4CCB-8527-A36DA7A55325

I Sverige har vi en konsumetköplag som berättar vad som gäller vid reklamation, köp över nätet och en massa annat. Vad den lagen innebär är det tyvärr många som inte har koll på, och uppenbart inte bara konsumenter utan även näringsidkare. Men jag ska försöka bena ut de enklaste grejerna.

Vi börjar med reklamation:

Att reklamera något betyder att du har rätt att gå tillbaka med en vara som går sönder (till den butik där du köpt den). Exempelvis om sulan på skorna släpper eller dragkedjan i jackan går sönder. Butiken ska då hjälpa dig att laga produkten eller ge dig en ny. Rätten att reklamera har du som kund i tre år. Alltså ganska lång tid – kom ihåg det. Men butiken som sålt varan till dig har störst ansvar de första sex månaderna, det innebär att de första sex månaderna efter ett köp så är det butiken som har bevisbördan om produkten går sönder, de kan alltså inte slentrianmässigt hävda att du använt grejen fel, de ska kunna bevisa det. Efter sex månader är det tvärtom, det är alltså du som kund som måste bevisa att produkten hade ett fabrikationsfel eller att den är tillverkad på ett dåligt sätt.

Du ska alltid försöka reklamera varan i butiken där den är köpt, det är de som har ansvaret inte de som producerat varan.

Reklamationsrätten är inget som företag kan förhandla bort genom en lapp på fönstret, en notis på ett kvitto eller annat. Att reklamera är en laglig rätt. Så lappen i fönstret på bilden som inleder det här inlägget är något som den butiken alltså inte får sätta upp.

Nu till garanti:

Ibland saluförs produkter med garanti och det framstår som att det är sååå fantastiskt. Inte sällan är den garantin sämre än reklamationsrätten, ofta två år. Alltså en helt värdelös garanti eftersom du har laglig rätt att reklamera en vara ett år längre än det. Men det finns produkter som har längre garantitid och då är det självklart bra!

Men hur är det då med ångerrätt och öppet köp:

Butiker har ingen som helst skyldighet att erbjuda dig som kund ångerrätt eller öppet köp, det är något de gör för att vara schysta. Och det är också därför öppet köp kan variera – det är helt upp till butiken att bestämma hur många dagar och om varan ska vara obruten och så vidare.

OM du inte handlar på nätet då säger lagen att du har en ångerrätt på 14 dagar, samma sak gäller om du handlat utanför en butikslokal till exempel om någon kommer hem till dig eller haffar dig på gatan. Men om du varit inne i en butik så finns det inget i lagen som säger att du har rätt att ångra köpet inom ett visst antal dagar – men många butiker tillämpar det, men det är som sagt bara för att vara schysta.

När det gäller ångerrätten på näthandel är det extra bra att ha koll på att säljaren måste informera dig om att du har rätt att ångra köpet inom 14 dagar – annars förlängs ångerrätten till ett år. Om du ångrar ett köp över nätet så får du betala återfrakten själv, men bara om företaget informerat dig om det – annars ska de stå för frakten.

Pengarna tillbaka:

Pengarna tillbaka eller tillgodokvitto är något som butiker bestämmer själva hur de vill tillämpa. Det är alltså inget du kan kräva.

Kvitto:

För att reklamera en vara måste du inte ha kvitto. Men du ska kunna visa att det är troligt att du handlat varan där och när – exempelvis genom ett kontoutdrag. Men det är mycket enklare att ha ett kvitto. Min erfarenhet visar att stora kedjor ofta är enkla att ha och göra med när det gäller reklamation, inte sällan står deras egen logga på produkten eller i plagget och då är det ju inget snack om saken att jag köpt varan där.

När det gäller öppet köp, tillgodokvitto eller pengarna tillbaka är det upp till den butiken hur de gör, kräver de kvitto så är det så.

Läs gärna mer om konsumentköplagen på Hallå Konsument. Där kan du hitta mer exakt vad som gäller vid reklamation och hur du häver ett köp.

Det finns inga virkmaskiner – och handgjort är inte alltid bäst

94291A8E-0401-4E61-A346-5D6D0CCAACE1Jag älskar slöjden och det handgjorda. Något jag inte tycks vara ensam om, därför är det inte ovanligt att de stora kläd- och inredningskedjorna saluför saker som handgjorda. Och inte sällan tillverkade i hemmen. Och det låter ju bra – men vad innebär det egentligen?

Bakom de fina orden är det människor som tillverkar dessa saker och inte sällan under usla förhållanden. För många hemarbetare är mycket fattiga, lever under svåra omständigheter och väldigt få är anslutna till något fackförbund. Det är också svårare att kontrollera om det förekommer barnarbete om arbetet sker i hemmen och därför tros det vara vanligare än i fabriker. Konkurrensen om jobb mellan hemarbetare är också stor och leder till att de kan gå med på extremt låga ersättningar – och de som gör jobbet billigast får det.

Inte sällan ser jag virkade saker saluföras som handgjorda. Och det är inte särskilt konstigt eftersom det inte finns virkmaskiner. Det betyder att allt virkat är handgjort, oavsett om det exponeras som det eller inte. Alla som kämpat med att få ihop en virkad grytlapp på slöjden vet att det tar tid och kräver kompetens. Och den där sneda grytlappen skulle jag önska att vi hade i åtanke när vi står i affären och fingrar på virkade korgar eller koftor. För är summan på prislappen rimlig?
Men allt handgjort är självklart inte dåligt, det finns företag som har jättebra koll och arbetar med att ge hemarbetarna vettigt betalt. Men det gäller absolut inte alla företag så hör dig för i butiken vad de vet om sina handgjorda alster och är det för billigt – ja då är det någon som inte fått vettigt betalt.

 

Hårt vatten – troligtvis inte

lake-2063957_1920Eftersom min andra blogg Gröna trådar ska gå i graven så har jag fått frågan om jag inte kan lägga upp de inlägg jag gjort där här istället. Jag vet inte riktigt vad min gamla arbetsgivare skulle säga om den saken, de är schyssta så de skulle säkert inte stämma mig men det kanske är dags för nytt innehåll i alla fall. Men mycket av det jag skrev om på Gröna trådar är bra och viktiga saker så jag kommer att plocka grejer från inlägg jag gjorde där.

Och jag börjar med det här med tvättmedel – och hur mycket tvättmedel du egentligen behöver använda för att det ska bli rent.

För blir det renare desto mer medel du använder?
Och är det skillnad på hårt och mjukt vatten och har du hårt eller mjukt vatten?

Om vatten anses hårt eller mjuk beror på hur mycket kalcium- och magnesiumsjoner det innehåller. Ju mer kalcium och magnesium desto hårdare.

Nästan alla i Sverige har mjukt vatten. Ja så många som 80 %. Och mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel då det löddrar enklare i mjukt vatten. Alltså behöver du som bor där det är mjukt vatten använda mindre tvättmedel.

En kvalificerad gissning om du inte vet vilken sorts vatten du har är att det är mjukt. Tyvärr har jag inte hittat någon bra tabell eller annat på vilka kommuner som har mjukt eller hårt vatten. Men är en som i alla fall redovisar vattenhårdheten i 82 av 290 av Sveriges kommuner. Hittar du inte din kommun eller vill veta exakt vad som gäller på din ort får du kontakta din kommun, eller söka på någon av deras hemsidor där brukar det stå.

tvättråd

Kanske känner du att det ändå är bäst att gardera sig och hälla på som att du hade hårt vatten (och kanske liite extra). För vem vill gå med smutsiga grejer? Men gör inte det, för kläderna kommer inte att bli renare. Det är större risk att din tvättmaskin inte klarar av att skölja ur allt och du kommer att trava runt med tvättmedelsrester, dåligt för dig, för plånboken och för miljön.

Så ta det lugnt med tvättmedlet!