Kliar ull?

Nu börjar det bli kallt och det är dags att dra på sig yllebyxorna. Men fungerar det med underställ i ull eller kommer du att klia ihjäl dig? 

Ibland hör jag folk kategoriskt uttala sig om att ull kliar, lika kategoriskt hör jag sedan andra påstå att ull inte kliar alls. Och tänk om det vore så enkelt att ull kliar eller inte men så är det inte. Ull är ett samlingsnamn för all fårull och det finns jättemånga olika raser av får och deras ull är olika. Så ull från en ras kan klia och från en annan kännas hur mjuk och skönt som helst, men inte ens det är säkert för ull från samma djur kan vara olika beroende på var på ullen växer på djuret – nära kroppen eller längre ut, för det är skillnad på bottenull och täckhår. 

Ullfibern från olika raser har olika tjocklek den tjockleken brukar mätas i mikron. Ju lägre mikrontal fibern har desto mjukare. Ull från merinofåret, som är avlat för sin mjuka och fina ull, brukar ligga på en mikron halt på 18-24, men ibland kan ull från merino vara ännu finare – men den brukar inte användas till kläder eftersom den inte är nog hållbar. Det finns även andra fårraser som har mikrontal runt 24 bland annat ull från finullsfår och från jämtlandsfår. Men nästan alla yllekläder i butik är tillverkade av merinoull – det är för att merinoullsproduktionen är en jätteindustri i framförallt  Australien och på Nya Zealand. Den produktionen medför negativ påverkan på miljön och är problematisk ur ett djurrättsperspektiv, men det ska jag tala om någon annan gång nu håller vi oss till ull som kliar.

Lågt mikrontal alltså en tunn fiber är mjukare och kliar, mindre eller inte alls. Det beror på att en mjuk fiber viker sig när den träffar huden och en tjockfiber stöter mot huden och det uppstår en irritation, och det börjar klia.

Så det finns ull med lågt mikrontal och ull med högt mikrontal. Högt mikrontal är inte så roligt att ha direkt mot huden, eftersom fibern kommer att irritera huden. Exempel på ull med högt mikrontal är ryaull. Men en tjock fiber håller bättre än en tunn, därför är ull med tjocka fibrer jättebra till tillexempel mattor eller ytterplagg som inte ska ligga direkt mot huden.

Men det är inte bara fiberns tjocklek som avgör hur mycket det kliar olika bearbetningar kan också minska hur mycket det sticks. På superwashbehandlade yllevaror har ullen ibland gått genom en klorbehandling som frätt bort ullens yttersta fibrer och sedan doppats i en plastlösning. Det gör att en del av ullens naturliga egenskaper försvinner men det gör också att produkten kliar mindre.

Men det finns folk som hävdar att all ull kliar – alldeles oavsett mikrontal eller hur den är behandlad. Och det kan vara sant, för ull innehåller lanolin (ullfett) och det finns människor som är allergiska mot lanolin, men det är ovanligt. Om du tillhör den lilla del som är allergisk mot lanolin så finns det ullalternativ utan lanolin – till exempel ull från alpacka.

Sedan är det helt omöjligt att säga exakt vid vilket mikrontal en fiber slutar klia, för det beror helt på användaren och hur känslig hens hud är. Vissa kan ha ryaull direkt mot halsen och andra kan knappt titta på ett får. Men om du står med ett ylleplagg eller ett ullgarn och inte vet om du kommer tycka att det kliar eller inte stryk det mot handleden eller mot halsen (där du är känslig) och avgör sedan om du tror det kommer att klia eller inte.

Annons

Lin ska inte torktumlas

Det finns kläder och textilier så det räcker och blir över i alla fall under min livstid, så jag tycker inte att vi behöver handla nya saker i tyg. Och om det ska handlas är alltid second-hand att föredra. Men ibland faller även jag för frestelsen och då försöker jag handla något som gjort så liten skada som möjligt vid produktion och som jag planerar att använda i en mindre evighet. Och om du handlar något nytt så är det minst dåliga för miljön att välja något som du kan använda länge och sedan sköta om det på ett sätt som gör att det håller länge.

Därför gör det mig rent ut sagt förbannad när jag läser tvättråd om att textilier gjorda av lin ska torktumlas – DET SKA DE INTE! Och jag har fått flera exempel på när butikskedjor uppmanar till torktumling, eftersom linnetextilen då blir mjukare. Och att torktumling gör textilen mjuk stämmer, men det beror på att tyget förstörs snabbare – tänk hur mjuka dina gamla älskade jeans är precis innan de faller helt sönder och samman. Cynikern i mig tänker att de uppmanar till att misshandla textilierna så att vi ska köpa nytt fortare (och de tjäna mer pengar) och översittaren i mig säger att de bara är helt okunniga.

Lin är ett fantastiskt material som rätt skött kan hålla i generationer. Lin är en fiber som är stark när den är våt med spröd när den är torrt, och därför är det absolut bästa att blötlägga dina linnekläder innan tvätt (det orkar jag inte alltid). Men linets fibrer bryts lätt när textilen är torr och därför ska man inte torktumla – fibrerna kommer att brytas och textilen hålla mycket, mycket kortare än om du hängtorkar.

När jag köper nya saker tycker jag om att få en ordentlig (och korrekt) genomgång i hur jag bäst tar hand om produkten, sedan kanske jag inte har tid eller ork men det är en annan sak. Här kan du läsa en bra genomgång på hur du tar hand om dina linneprodukter.
Jag föll alltså för frestelsen och inhandlade nya handdukar till badrummet från Växbo lin. Och när du handlar från dem finns det en bra beskrivning på hur du bäst tar hand om dina handdukar och en beskrivning av var och hur deras tillverkning sker. Det är så saker säljer till mig. Och visst blev det ganska många fler pengar än om jag roffat åt mig fem handdukar på närmsta stormarknad. Men dessa kommer inte att torktumlas och användas lääääänge.
(Att jag är född och uppvuxen i grannbyn till Växbo kan också bidra till min vurm för det här företaget.)

Du har rätt att reklamera i tre år – det är inget företagen kan förhandla bort

I Sverige har vi en konsumetköplag som berättar vad som gäller vid reklamation, köp över nätet och en massa annat. Vad den lagen innebär är det tyvärr många som inte har koll på, och uppenbart inte bara konsumenter utan även näringsidkare. Men jag ska försöka bena ut de enklaste grejerna.

Vi börjar med reklamation:

Att reklamera något betyder att du har rätt att gå tillbaka med en vara som går sönder (till den butik där du köpt den). Exempelvis om sulan på skorna släpper eller dragkedjan i jackan går sönder. Butiken ska då hjälpa dig att laga produkten eller ge dig en ny. Rätten att reklamera har du som kund i tre år. Alltså ganska lång tid – kom ihåg det. Men butiken som sålt varan till dig har störst ansvar de första sex månaderna, det innebär att de första sex månaderna efter ett köp så är det butiken som har bevisbördan om produkten går sönder, de kan alltså inte slentrianmässigt hävda att du använt grejen fel, de ska kunna bevisa det. Efter sex månader är det tvärtom, det är alltså du som kund som måste bevisa att produkten hade ett fabrikationsfel eller att den är tillverkad på ett dåligt sätt.

Du ska alltid försöka reklamera varan i butiken där den är köpt, det är de som har ansvaret inte de som producerat varan.

Reklamationsrätten är inget som företag kan förhandla bort genom en lapp på fönstret, en notis på ett kvitto eller annat. Att reklamera är en laglig rätt. Så lappen i fönstret på bilden som inleder det här inlägget är något som den butiken alltså inte får sätta upp.

Nu till garanti:

Ibland saluförs produkter med garanti och det framstår som att det är sååå fantastiskt. Inte sällan är den garantin sämre än reklamationsrätten, ofta två år. Alltså en helt värdelös garanti eftersom du har laglig rätt att reklamera en vara ett år längre än det. Men det finns produkter som har längre garantitid och då är det självklart bra!

Men hur är det då med ångerrätt och öppet köp:

Butiker har ingen som helst skyldighet att erbjuda dig som kund ångerrätt eller öppet köp, det är något de gör för att vara schysta. Och det är också därför öppet köp kan variera – det är helt upp till butiken att bestämma hur många dagar och om varan ska vara obruten och så vidare.

OM du inte handlar på nätet då säger lagen att du har en ångerrätt på 14 dagar, samma sak gäller om du handlat utanför en butikslokal till exempel om någon kommer hem till dig eller haffar dig på gatan. Men om du varit inne i en butik så finns det inget i lagen som säger att du har rätt att ångra köpet inom ett visst antal dagar – men många butiker tillämpar det, men det är som sagt bara för att vara schysta.

När det gäller ångerrätten på näthandel är det extra bra att ha koll på att säljaren måste informera dig om att du har rätt att ångra köpet inom 14 dagar – annars förlängs ångerrätten till ett år. Om du ångrar ett köp över nätet så får du betala återfrakten själv, men bara om företaget informerat dig om det – annars ska de stå för frakten.

Pengarna tillbaka:

Pengarna tillbaka eller tillgodokvitto är något som butiker bestämmer själva hur de vill tillämpa. Det är alltså inget du kan kräva.

Kvitto:

För att reklamera en vara måste du inte ha kvitto. Men du ska kunna visa att det är troligt att du handlat varan där och när – exempelvis genom ett kontoutdrag. Men det är mycket enklare att ha ett kvitto. Min erfarenhet visar att stora kedjor ofta är enkla att ha och göra med när det gäller reklamation, inte sällan står deras egen logga på produkten eller i plagget och då är det ju inget snack om saken att jag köpt varan där.

När det gäller öppet köp, tillgodokvitto eller pengarna tillbaka är det upp till den butiken hur de gör, kräver de kvitto så är det så.

Läs gärna mer om konsumentköplagen på Hallå Konsument. Där kan du hitta mer exakt vad som gäller vid reklamation och hur du häver ett köp.

Det finns inga virkmaskiner – och handgjort är inte alltid bäst

Jag älskar slöjden och det handgjorda. Något jag inte tycks vara ensam om, därför är det inte ovanligt att de stora kläd- och inredningskedjorna saluför saker som handgjorda. Och inte sällan tillverkade i hemmen. Och det låter ju bra – men vad innebär det egentligen?

Bakom de fina orden är det människor som tillverkar dessa saker och inte sällan under usla förhållanden. För många hemarbetare är mycket fattiga, lever under svåra omständigheter och väldigt få är anslutna till något fackförbund. Det är också svårare att kontrollera om det förekommer barnarbete om arbetet sker i hemmen och därför tros det vara vanligare än i fabriker. Konkurrensen om jobb mellan hemarbetare är också stor och leder till att de kan gå med på extremt låga ersättningar – och de som gör jobbet billigast får det.

Inte sällan ser jag virkade saker saluföras som handgjorda. Och det är inte särskilt konstigt eftersom det inte finns virkmaskiner. Det betyder att allt virkat är handgjort, oavsett om det exponeras som det eller inte. Alla som kämpat med att få ihop en virkad grytlapp på slöjden vet att det tar tid och kräver kompetens. Och den där sneda grytlappen skulle jag önska att vi hade i åtanke när vi står i affären och fingrar på virkade korgar eller koftor. För är summan på prislappen rimlig?
Men allt handgjort är självklart inte dåligt, det finns företag som har jättebra koll och arbetar med att ge hemarbetarna vettigt betalt. Men det gäller absolut inte alla företag så hör dig för i butiken vad de vet om sina handgjorda alster och är det för billigt – ja då är det någon som inte fått vettigt betalt.

 

Hårt vatten – troligtvis inte

Eftersom min andra blogg Gröna trådar ska gå i graven så har jag fått frågan om jag inte kan lägga upp de inlägg jag gjort där här istället. Jag vet inte riktigt vad min gamla arbetsgivare skulle säga om den saken, de är schyssta så de skulle säkert inte stämma mig men det kanske är dags för nytt innehåll i alla fall. Men mycket av det jag skrev om på Gröna trådar är bra och viktiga saker så jag kommer att plocka grejer från inlägg jag gjorde där.

Och jag börjar med det här med tvättmedel – och hur mycket tvättmedel du egentligen behöver använda för att det ska bli rent.

För blir det renare desto mer medel du använder?
Och är det skillnad på hårt och mjukt vatten och har du hårt eller mjukt vatten?

Om vatten anses hårt eller mjuk beror på hur mycket kalcium- och magnesiumsjoner det innehåller. Ju mer kalcium och magnesium desto hårdare.

Nästan alla i Sverige har mjukt vatten. Ja så många som 80 %. Och mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel då det löddrar enklare i mjukt vatten. Alltså behöver du som bor där det är mjukt vatten använda mindre tvättmedel.

En kvalificerad gissning om du inte vet vilken sorts vatten du har är att det är mjukt. Tyvärr har jag inte hittat någon bra tabell eller annat på vilka kommuner som har mjukt eller hårt vatten. Men är en som i alla fall redovisar vattenhårdheten i 82 av 290 av Sveriges kommuner. Hittar du inte din kommun eller vill veta exakt vad som gäller på din ort får du kontakta din kommun, eller söka på någon av deras hemsidor där brukar det stå.

Kanske känner du att det ändå är bäst att gardera sig och hälla på som att du hade hårt vatten (och kanske liite extra). För vem vill gå med smutsiga grejer? Men gör inte det, för kläderna kommer inte att bli renare. Det är större risk att din tvättmaskin inte klarar av att skölja ur allt och du kommer att trava runt med tvättmedelsrester, dåligt för dig, för plånboken och för miljön.

Så ta det lugnt med tvättmedlet!

 

Dags för ett nytt kapitel i livet

Under de senaste åren har jag arbetat som textilexpert och utställningskoordinator på Sveriges Konsumenter. Och i min roll som det har jag också drivit bloggen Gröna Trådar – där jag skrivit om textil ur ett miljö- och etiskt perspektiv. Nu avslutar jag min anställning där för att gå vidare i livet med andra saker. Samtidigt har jag byggt upp en läsarbas och ett nätverk genom mitt bloggande och det är inte något jag helt vill släppa, så jag kommer att fortsätta blogga om textil och miljö här istället.

Det jag ska gå vidare med i livet är slöjden – den har jag aldrig lagt av med men nu kommer delvis mitt fokus att ligga där. Jag kommer nämligen att börja arbeta som hemslöjdskonsulent med inriktning textil i Skånelän. Mer av vad det innebär kommer jag att återkomma till. Men jag kommer inte att lämna den textila hållbarheten och glömma all kunskap jag tillskansat mig under de senaste åren – jag kommer att fortsätta arbeta med textilhållbarhet som föreläsare och konsult fast på frilans basis.

När det gäller slöjd så måste jag också tillägga att slöjden har miljötänket inbyggt och att hemslöjdsrörelsen är en miljörörelse (utan att riktigt veta om det). Slöjd handlar nämligen om att se till vilka resurser som står framför en, se värdet i de ting och prylar du har, laga och förstå värdet i saker andra har skapat. För om du själv någon gång virkat en halsduk, vet du att det är fullständigt orimligt att en virkad halsduk på en butikskedja kostar 159 kronor.

Välkommen hit!

Handkraft som inte får bli liggandes

Jag kan inte låta bli att köpa på mig fina broderier på loppis. De ligger där och skriker ut hur mycket tid det tagit att sy. En del kanske är dukar medan andra bara är. Inte klara, eller någon konstig väggprydnad.

Ett korssömsbroderi i favoritfärgerna grönt och orange kunde jag ju inte låta ligga. Så nu har det blivit ännu en kudde. Vi har ganska många kuddar. Det är det jag kommer på att göra.  Den passar med de våriga jag gjorde för ett år sedan.
Och som tur är uppskattas den.

Klädbyte

I helgen var det klädbyte på en massa platser runt om i Sverige. Jag tog mig lite längre ut i förorten (ändå gångavstånd) till Blackeberg.

Blackeberg ett risigt förortscentrum i betong, med många lediga företagslokaler och mest känt för att John Ajvide Lindkvists, Låt den rätte komma in utspelar sig där. Så döm om min förvåning när kön till inlämningen ringlade sig lång. Det där med klädbyte verkar ha blivit populärt!

Jag lämnade in fyra plagg och kom åter med ett. En kjol, som jag tippar är slutet av 70 eller början av 80-talet (av lapparna att döma). Jag lade dock upp den, då vadlång inte är min bästa längd på kjol.
Är ganska nöjd över att antalet plagg i garderoben sammanlagt minskade.  Och lillskrutt fick något nytt att prova.

Nästa klädbyte jag kommer att vara med på är det som det projekt, Stilmedveten, som jag arbetar på anordnar. Då blir det klädbyte på Kulturpunkten på Gottsunda Kulturhus i Uppsala den 2:a maj. Då kommer man även att kunna lämna in accessoarer och då blir det nog till att byta bort lite väskor.

Armband med mönster från Oxiehärad

Att det är sjukdomstider är inte bara dåligt. Jag passade på att brodera klart armbandet jag köpte mönstersats till för snart ett år sedan.

Mönstersatsen köpte jag på Hemslöjden i Landskrona. Då låg butiken i Citadellet. Nu har den flyttat till gamla tågstationen. Längtar verkligen efter att göra ett besök där, men vi har ingen Skånetripp inplanerad förrän till sommaren.

Mönstret är inspirerat från en röllakansväv från Oxiehärad. Jag valde när det var klart att fodra med ett småblommigt tyg, det kändes mest folklore. Till knäppe blev det tryckknappar.

Trasmattor i ny tappning

 

Mattan under matbordet håller sig inte ren särskilt länge med en 1,5 åring som ”tappar” mat hela tiden. Den jag virkat till ändamålet har blivit stel av yoghurt och annat. Och det får dröja till sommaren innan jag ger mig på att tvätta den.

Jag har så svårt för att låta bli att köpa fina textilier om jag råkar på dem på loppis. Mattor är inget undantag. Så jag köpte på mig ett gäng trasmattor. Jag gillar tunna och smala trasmattor. Dessa sydde jag dock ihop till en stor, som nu fått plats under matbordet.

Trasmattor känns väldigt Karin Larsson och hela rummet skrek: GE MIG PELARGONER. Och så fick det bli.