Svart fredag

Skärmavbild 2018-11-22 kl. 21.26.28Julhandeln förväntas öka 3 procent och uppgå till en summa av nästan 80 miljarder.  Och vi i Sverige fortsätter konsumera oss mot ruinens brant och tycks inte bli särskilt avskräckta av det faktum att vi handlar som att vi hade mer än fyra jordklot att tillgå (och var enda unge fattar ju att vi bara har ett). Och idag är det Black Friday då konsumtionshetsen når sitt klimax. 

Och ni har nog redan fattat, jag gillar inte Black Friday eller superreor som ska få oss att köpa onödigt skit överhuvudtaget. Men det finns motrörelser mot Black Friday, En köpfridag (Buy nothing day) eller Naturskyddsföreningens kampanj Jag köper det inte. Och det är jättebra med motrörelse mot det hysteriska handlandet, samtidigt så känner jag mig lite kluven. Inte inför det faktum att vi måste minska vår konsumtion utan för att motrörelserna kan kännas väldigt medelklassiga. Jag menar att det är lätt för mig, tillhörande medelklassen att avstå att handla på en rea – jag har ju faktiskt råd att handla andra dagar också. För risken finns att vi shamear den ensamstående föräldern, som räknat dagarna till Black Friday för att ha råd att inhandla en ny spis (eftersom den gamla varit trasig sedan oktober) eller fattigpensionären som ser sin chans att äntligen ta sig råd med ett par nya skor.

För det är faktiskt vi med pengar som försatt oss i den här situationen, det är vi som handlar för mycket, det är vi som reser för mycket och det är vi som försöker svära oss fria från våra Thailandsresor med att källsortera kartongerna från vår ekologiska mjölk.

Jag säger inte att vi ska sluta källsortera eller köpa ekologiskt, utan att vi ska se över vår konsumtion ALLA dagar. Och jag tycker tyvärr att hållbarhetsrörelsen många gånger saknar klass- och landsbygdsperspektiv. Och någon dag i framtiden – när jag känner mig på humör kanske jag skriver mer om klass och om lantisen som alltid sitter på min axel och viskar i mitt öra: glöm inte dina rötter.

Annonser

Du har rätt att reklamera i tre år – det är inget företagen kan förhandla bort

7F97DB0B-2868-4CCB-8527-A36DA7A55325

I Sverige har vi en konsumetköplag som berättar vad som gäller vid reklamation, köp över nätet och en massa annat. Vad den lagen innebär är det tyvärr många som inte har koll på, och uppenbart inte bara konsumenter utan även näringsidkare. Men jag ska försöka bena ut de enklaste grejerna.

Vi börjar med reklamation:

Att reklamera något betyder att du har rätt att gå tillbaka med en vara som går sönder (till den butik där du köpt den). Exempelvis om sulan på skorna släpper eller dragkedjan i jackan går sönder. Butiken ska då hjälpa dig att laga produkten eller ge dig en ny. Rätten att reklamera har du som kund i tre år. Alltså ganska lång tid – kom ihåg det. Men butiken som sålt varan till dig har störst ansvar de första sex månaderna, det innebär att de första sex månaderna efter ett köp så är det butiken som har bevisbördan om produkten går sönder, de kan alltså inte slentrianmässigt hävda att du använt grejen fel, de ska kunna bevisa det. Efter sex månader är det tvärtom, det är alltså du som kund som måste bevisa att produkten hade ett fabrikationsfel eller att den är tillverkad på ett dåligt sätt.

Du ska alltid försöka reklamera varan i butiken där den är köpt, det är de som har ansvaret inte de som producerat varan.

Reklamationsrätten är inget som företag kan förhandla bort genom en lapp på fönstret, en notis på ett kvitto eller annat. Att reklamera är en laglig rätt. Så lappen i fönstret på bilden som inleder det här inlägget är något som den butiken alltså inte får sätta upp.

Nu till garanti:

Ibland saluförs produkter med garanti och det framstår som att det är sååå fantastiskt. Inte sällan är den garantin sämre än reklamationsrätten, ofta två år. Alltså en helt värdelös garanti eftersom du har laglig rätt att reklamera en vara ett år längre än det. Men det finns produkter som har längre garantitid och då är det självklart bra!

Men hur är det då med ångerrätt och öppet köp:

Butiker har ingen som helst skyldighet att erbjuda dig som kund ångerrätt eller öppet köp, det är något de gör för att vara schysta. Och det är också därför öppet köp kan variera – det är helt upp till butiken att bestämma hur många dagar och om varan ska vara obruten och så vidare.

OM du inte handlar på nätet då säger lagen att du har en ångerrätt på 14 dagar, samma sak gäller om du handlat utanför en butikslokal till exempel om någon kommer hem till dig eller haffar dig på gatan. Men om du varit inne i en butik så finns det inget i lagen som säger att du har rätt att ångra köpet inom ett visst antal dagar – men många butiker tillämpar det, men det är som sagt bara för att vara schysta.

När det gäller ångerrätten på näthandel är det extra bra att ha koll på att säljaren måste informera dig om att du har rätt att ångra köpet inom 14 dagar – annars förlängs ångerrätten till ett år. Om du ångrar ett köp över nätet så får du betala återfrakten själv, men bara om företaget informerat dig om det – annars ska de stå för frakten.

Pengarna tillbaka:

Pengarna tillbaka eller tillgodokvitto är något som butiker bestämmer själva hur de vill tillämpa. Det är alltså inget du kan kräva.

Kvitto:

För att reklamera en vara måste du inte ha kvitto. Men du ska kunna visa att det är troligt att du handlat varan där och när – exempelvis genom ett kontoutdrag. Men det är mycket enklare att ha ett kvitto. Min erfarenhet visar att stora kedjor ofta är enkla att ha och göra med när det gäller reklamation, inte sällan står deras egen logga på produkten eller i plagget och då är det ju inget snack om saken att jag köpt varan där.

När det gäller öppet köp, tillgodokvitto eller pengarna tillbaka är det upp till den butiken hur de gör, kräver de kvitto så är det så.

Läs gärna mer om konsumentköplagen på Hallå Konsument. Där kan du hitta mer exakt vad som gäller vid reklamation och hur du häver ett köp.