1-0 till mig

I våras började kampen mot mina största motståndare PÄLSÄNGERNA. Förra hösten avgick dom med vinst, jag åkte helt enkelt på storstryk och bara längtade efter kyla, snö och is. I år leder jag, några få siktades i början av sommaren men motades av ett cederträoljehav redan vid inkrypningshålen. Två skelett hittades vid rutinkontrollen av nallen som var förra årets favoritmat men tvättkorgen var fri likt de undersökta mattorna samt fårfällen.

Kanske ska man inte ropa hej riktigt än men med tanke på fjolårets alla hål och alla vändor med textilier i frysen känns det redan som jag vunnit. Och visst att cederträolja är dyrt att inhandla men eftersom det luktar så oerhört starkt räcker det längre än man tror och hjälper uppenbart.

Extermination

Nu kommer våren, solen, värmen och pälsängerna. De kommer krälandes ur väggarna på 30-tals huset vi bor i. Sakta sakta hasar de fram mellan golvplankorna på jakt efter allt mitt fina. De vill äta upp all min textil och bäst tycker de om mina gamla fina yllevävnader.

Förra året vann pälsängerna. Först hittade jag hålen sen hittade jag larverna, sen tokstädade jag alla lådor och skåp och trodde hela tiden de hade försvunnit.

DÖDA DEN, bilden från NE

När de gav sig på min gosekatt som jag fått av min framlidne morfar i 3 eller 4 års present fick det vara nog. Allt åkte i omgångar in i frysen för att sedan bli parfymerade av cederträolja. När vintern och kylan kom var de borta.

Igår kom de tillbaka. I år är jag beredd. Med en flaska cederträolja och pensel ägnade jag hela eftermiddagen åt att måla olja längs listerna. Om det funkar är det värt att det luktar som en överparfymerad tant bor här.