Då textildjävulen tog mig

Letade runt bland gamla grejer i en av min mammas bodar. Eller bod och bod snarare extrahus. Hittade den första tröja jag stickade.

Tröja,6års

Jag var 6 år och hade inte stickat en endaste maska tidigare. Min storasyster satt och knåpade med två stickor och skulle göra en halsduk, tror det var gult garn. Jag ville vara som hon också sticka mig en halsduk. Min mamma gav mig stickor och ett rött nystan. Som de allra flesta nybörjare var jag inte så haj på det där med att hålla samma antal maskor på stickorna som det skulle vara så snart blev halsduken en form av kon och maskorna bara ökade. Istället för att dra upp eller ge upp bestämde jag mig för att det var en ärm och att jag skulle sticka en tröja.

ärm,6årSagt och gjort. Envis som få fick jag ihop min första tröja. Vilken jag sedan stolt bar på lekis. Och det var så det började min fascination för textil. Visst hade jag sytt dockkläder och ”färgat” tygbitar i vattenfärgsbad men det var nu textildjävulen tog mig på riktigt och än har den inte släppt.

Letade egentligen runt efter gamla broderier till mitt projekt. Hittade också ett broderi. Vilket jag omöjligen kan sy in i något annat. Det ska upp på väggen.

broderi,9år

En liten löjlig katt broderad på förmålad stramalj. Tyckte den var så himla fin när jag broderade den. Nu får jag något glasartat i blicken när jag ser baksidan och min montering.

broderi,baksida,9årMinns hur jag med figursåg försöker såga skivan och hur sågen bara vill hoppa eller fastna. Hänget gjort av något skräp, säkert utan hjälp. Jag ville alltid jobba utan hjälp, sitter i än idag. Ett jättejobb för en 9 åring, tror jag var 9. Mitt namn var jag noga med, året tyckte jag tydligen var mindre viktigt.

Annonser

Lite blir klart

gardin,växboAllt går ju långsammare än jag önskar så det känns stort att gardinerna kommit upp och en tuttvärmartröja blivit klar.

Då jag bytte från de gamla vimplarna i fönstret till linnegardinerna, inköpta på Växbo lin i höstas, var det som att det bodde vuxna här. Inte för att jag har något emot att det syns att det bor barn men det kan vara skönt med lite vuxet ibland.

Tröjan har jobbats på länge, och garnet köpte jag på loppis för en massa år sedan.

tröja,spede

Den är inspirerad av spedetröjor och med mönster plockat från delsbotröjan fast jag har gjort det i relief istället för en massa färger. Någon gång vill jag sticka mig en riktig delsbotröja, de är ju så attans fina.   tröja,delsbomönster

Montering

Är sånär klar med det lilla lapptäcket. Eller ja, det ska ju monteras och det tar också sin lilla stund. Kändes helt fel att sy ett täcke för hand för att sedan sticka det med maskin. Så nu sitter jag här.

montering,täcke2

montering,täckeKoftan är också färdigstickad och ska spännas och monteras. Helt omöjligt att fota den mörkbruna stickningen så det syns något som helst mönster.

montering,kofta

 

Hälen, nästan som jag gör den

småsockorI helgen som var stickade jag sockor. Passade inte alls vädret, jag vet. Men enligt gammal tradition ska man husbehovsslöjda på sommaren för vinterns behov.

Koncentration låg på att lära sig sticka häl. Jag kan redan sticka häl. Den häl jag brukar sticka kallar jag farmors-hälen, eftersom jag lärt mig den genom att titta på de sockor farmor stickade. Den hälen vi stickade i helgen var lik farmorshälen på det viset att den byggde på samma matematiskaformel, här har jag en beskrivning på den. Gillar formler de går ju att omsätta på vilken socka som helst oavsett storlek, maskantal och garn.

Agneta som lärde ut helgens häl föreslår att hälen stickas i rätstickning och gärna med 0,5 mindre stickor, detta för att den ska bli mer elastisk och på det sättet tåligare.

hälenJag lydde. Fast sockorna jag stickat är så små, för en 1-3 månaders och som bekant kan så små inte gå och således knappast nöta ut några hälar oavsett hur de är stickade. Får nog testa på att göra Agneta-hälen på ett par till  mig själv. Fast nu vill jag inte sticka bara vara i trädgården.

syrenSyrenen har precis gått från knopp till blom. liksom äppelträden, fågelbären och en massa annat.

löjtnantshjärtanLöjtnants- och fänrikshjärtan växer som ogräs.

skugghörnanHär skugghörnan som jag försöker göra lummig och fin genom att flytta dit ormbunkar (vilka vi har för mycket av) och funkia. Funkia heter för övrigt hosta på latin, vilket passar bra då jag är sjuk och inte orkar gräva och fixa som jag vill i trädgården.

Fast vika tvätt går i alla fall.

tvättenMin sambo ifrågasatte mig då jag för några veckor sedan började hänga tvätten ute. Han tyckte det var onödigt, tvätten kunde ju lika gärna hänga inne i den fuktiga, kalla och trista källaren tyckte han (även om han inte uttryckte sig så). Vad han inte förstått är ju att tvätten inte bara torkar fortare och luktar bättre när den får torka ute, utan också att det är betydligt trevligare att vika tvätt i trädgården än i den trista källaren. Något han fick erfara härom veckan då han med något religiöst i tonen hade en lång utläggning om att han vikt tvätten samtidigt som fåglarna kvittrat.

För den ej helt purunga, det är till mig det


fram
Det tog lång tid. Fast nu är den äntligen klar tröjan För den ej helt purunga. Jag tokfastnade innan jul då jag skulle sticka mönsterbården. Jag provstickade och provstickade och inget blev som på bilden och beskrivningen framstod som helt omöjlig. Så till slut gjorde jag om bården efter eget huvud, inte fullt lika fint som ursprungsmönstret men klart godkänt.

Min vana troget hade jag dock inte läst igenom hela mönstret. Hade jag gjort det hade jag i slutet kommit fram till monteringsanvisningarna där det helt frankt stod hur man skulle SY i mönsterbården för önskat resultat. Det läste jag förstås när jag var klar och göra om ytterligare en gång tänkte jag INTE.

montering

Montering

bakFörsökte ta bilder av min egen nacke och knappraden. Det gick skitdåligt så ni får se den så här istället.

Så är det när man tar sina bilder själv med en trasig I-phone.

framsida

För den ej helt purunga

Äntligen har jag hittat mönstret till tröjan jag började sticka på för en evighet sedan. Frågat runt bland folk på nätet har jag gjort i massor bara för att tidningen skulle ligga i en låda ihop med en massa ointressanta tekniska prylar. Skrev ett inlägg för ganska exakt ett år sedan, men nu kan jag äntligen fortsätta stickningen.

Och innan den är klar är jag definitivt allt annat än purung.

 

 

Pacman-vantar

Även om snön dröjer och elräkningen för November kommer bli lägre än någonsin så är det dags att dra på sig vantarna.

Jag gillar att sticka vantar och vad passar min nördiga sambo bättre än en par pacman-vantar? Så jag stickade honom ett par.

Det är ganska kallt i vår lägenhet.

Även utomhus fungerar det utmärkt att använda vantarna.

Vantarna finns också här hos mig som beställningsvara om ni är i behov av en nördig julklapp.

Lovikka och hälsticknings-repris

Håller kurs i hur man stickar vantar och sockor 3 onsdagskvällar. Så jag lovade lägga upp lovikkavants-beskrivning och hälbeskrivning här på sidan. Jag hänvisar till de gamla inläggen. Så klicka här så kommer ni till lovikkavanten och tumbeskrivningen.

Och klickar ni här kommer ni till hälbeskrivningen.

Lycka till!

 

 

 

 

 

Maskerad Mario

Det var ett tag sedan jag omvärderade. Förr var jag emot Halloween. Jag tyckte det var ett kommersiellt jippo i amerikansk anda där man bara skulle köpa prylar och käka gelegodis med extra mycket färgämnen. Visst är det fortfarande ett kommersiellt jippo men jag har ändrat mig, nu tycker jag det är kul. En möjlighet till maskerad, maskerad är ju kul.

Femåringen brukar gå upp tidigt på lördagsmornarn ta med sig i-paden och smyga upp på övervåningen där sitter han, innan vi orkar gå upp, och tittar på You Tube klipp där andra spelar Super Mario. Enligt mig så tråkigt att klockorna stannar, enligt honom den bästa underhållningen. Så när det bjöds maskerad på dagis så ville han självklart vara en italiensk rörmokare, Super Mario.

Jag tycker han blev världens finaste Mario. Mössan snodde jag verkligen bara ihop av ett gammalt filttyg, mustaschen är kaninpäls fastlimmad med ögonfranslim, knapparna stora knappar jag drog gul muddväv över, tröja hade han och ett par snickarbyxor köpte vi (alla hans byxor hade ändå blivit för korta). På det hela taget en väldigt enkel dräkt att skapa, vilket kanske var synd för roligast med maskerad brukar iallafall jag tycka är förberedelserna. Att fundera ut vad man vill vara, fixa dräkt, hår och smink.

Länge sedan jag själv var på maskerad sist blev det dock väldigt ambitiöst. Särskilt min killes kläder.

Han envisades med att vara en elak alvprins från filmen Hellboy II, som inte direkt alla sett och absolut inte minns. Här som actionfigur. Jackan tog en evighet att göra och vi länsade hela grovsoprummet på elkabel då ”pärlorna” är klippt sådan. Själv är jag Amidala från Starwars och den klänningen sydde jag till min storasyster för en massa år sedan.

sollinne

Efter midsommar borde det ju vara sommar, varmt och perfekt tid för sollinne. Just idag och även igår kan man dock inte beskylla solen för att orsaka hudcancer eftersom det behövs täckjacka för att gå ut. Så jag har suttit inne, stickat på mitt sollinne och hoppas på brännheta dagar.

Gillar korset i ryggen, fast där jag är nu på en ö nära Danmark finns det inga knappar att hitta så jag får vänta med knappisyning tills jag tar mig till fastlandet.

Linnet är stickat med rätstickning i ett stycke, plus två axelband. Ihopsytt i sidan, sedan på med axelbanden, lätt som en plätt.