Robotjobb

En antenn.

Det har varit mycket jobb ett tag. Dels mitt vanliga slöjdjobbande som projektledare. Också dockor till NRK. Dockorna har jag sytt ihop med Helena och BLA. Helena står för designen och har gjort det mesta av jobbet. Jag blev mest inringd för att hetssy munnar och annat jag är en jäkel på.

Dockorna vi gjorde är till ett barnprogram i Norge, mer vet jag inte. Och bilder på hela resultatet vill jag inte ge förrän det är inspelat och det börjar sändas. Tills dess får ni ge er till tåls med ett robotben.

 

Read Full Post »

Hets-halloween

Stickning är höstpyssla. Och nu har jag höstpysslat mig ett par riktigt långa handledsvärmare. Gillar färgen, någonslagsgrön.

Här ligger de likt alger innan jag blockade dem.

Måste hitta något event att ha dem på tror det blir fint till kortärmad klänning.

Kanske på detta? Där det utlovas:

 överraskningar och queert korsstygn tillsammans med hemslöjdskonstnären Man of Wool!

Fast precis just nu kom jag till insikten om att det är nånslags halloween. Och eftersom det är socialtsjälvmord att bjuda grannarnas barn på torkade äpplen fick jag hetscykla till affären och inhandla riktigt godis med fullt med färgämnen, gelatin och annat skräp.

Och nu jäklar är jag beredd på att de ska komma. Så får vi se vem som blir räddast?

Read Full Post »

Utnött

Igår var det workshop igen och en inspirationsföreläsning. Jag börjar bli trött på min egen röst. Vill inte prata mer nu, bara sitta i ett hörn med en virkning.

När lokaltidningen kom var jag nog den mest ointressanta och mest oentusiastiska intervjuobjektet han någonsin stött på. Jag hade innan kommenterat att jag tyckte det var skönt att tidningen inte dykt upp. Känns som jag har exponerats i Söderhamns lokaltidningar så många gånger att jag inbillar mig folk suckar högt vid frukostbordet när den där textiltanten ännu en gång syns på bild. Vill ju inte bli utnött likt de ting vi använde på workshopen.

Traskorgen som påbörjades dagen innan. Bra resultat må jag säga

Monsterhög, min systerdotter följde med trots sin ringa ålder och var galet produktiv. Tejp är hennes bäste vän. Några av mina alster fick också vara med i högen.

Workshopen vände sig till ungdomar på drömverkstaden och jag var orolig för att ingen skulle komma. Det hade jag inte behövt vara för det var tjockt med ungar mellan 15 – 20. Fast i ärlighetens namn skapade särskilt intensivt gjorde bara ett fåtal, om inte skriva inlägg på facebook är återbruksslöjd?

Här tidningsartikeln. Kunde inte låta bli att ta med den mest för nyheten under.

Om man har bra ögon kan man se att stockholmarna har högst studieskulder. Mitt fel, har tagit mina studieskulder och flyttat till Stockholm.

 

 

 

 

Read Full Post »

Miljö och återbruk

Igår var det sk miljölunch i Söderhamn, då jag var inbjuden att tala på temat textiltåterbruk. Jag kunde dock inte hålla mig från att raljera om de miljökonsekvenser textilkonsumtionen och produktionen medför. Det är skrämmande siffror, ni får läsa själva här, här och här. Hoppas att jag inte målade upp en alltför dystopisk bild utan mer bara gav en tankeställare.

På kvällen hade jag sedan workshop med återbrukstema för textilslöjdslärare och blivande cirkelledare. Ingången blev då istället återbruk med skapandet i fokus där jag visade på vad man kan göra av det som annars skulle slängas. Här lite bilder från det dom gjorde.

Skål av mattrasor stärkt med trälim

Monsterfamilj

Jag gillar ju dockor och monster så det blev en del sådant, vilket var roligt. Hur skålen med mattrasor stärkt med trälim blev får vi se ikväll då jag har ännu en workshop på samma ställe och på samma tema fast då med ungdomar som brukar gå på Drömverkstan. Vi får se om någon kommer, om inte tar jag och återbrukar ihop någon slags insekt till mitt Liljevalchlöv (vilket jag borde börjat med för länge sedan.

Read Full Post »

Mark – den rosa dockan

Jag tycker inte man behöver köpa ny TV. Däremot är Mark gullig och han bodde hos oss då jag sydde hans skjorta.

Numer jobbar han på lager.

Jag har inte bara sytt skjortan utan hela dockan och alla hans kläder. Då man jobbar med reklam är det oftast strikta regler, ingen får bli sur fast jag tycker det är kul ändå. Att jobba efter någon annans ramar och skisser kan vara triggande och jag går igång på att det ska bli perfekt. Produktionsbolag var här de gamla favoriterna BLA. Reklambyrån och alla tuffa träffade jag aldrig då jag hade fullt upp med att sitta i en liten verkstad och sy.

Och ja, jag säljer mig till kapitalet så ofta jag kan! Dom har i alla fall vett att betala.

Read Full Post »

För länge sedan

Jag har sytt, stickat och knåpat sedan barnsben. Födelsedagar och julaftnar plågat mina nära och kära med hemmasydda grejer, stickade vantar, gosedjur av gamla T-shirts allt sådant det ”skojas” om att ingen vill ha. Så när min kusin (som jag inte träffat på sådär 10år) skickade en bild till mig på facebook blev jag så glad att det nästan kom en liten tår i ögonvrån.

Under namnet Mårten Gås

Jag minns inte när jag sydde den men den föreställer min kusin med glasögon och keps och han har den fortfarande framme, hur bra som helst.

Read Full Post »

Voodoo barn

Jag har så många barn och jag tycker de är så duktiga.  Mina femteklassare har haft dockprojekt. Inspirerade av Voodoo dolls har de gjort sig själva i dockform, dockor som ska åka ut i Europa på geografilektionerna.

Jag gillar att göra dockor med barnen det får dem att tänka tredimensionellt och det är rätt nyttigt att fatta att världen inte är platt.

Read Full Post »

Jätteöra

Ett så här stort öra har jag aldrig gjort förut.

1 meter högt och 60 cm brett ändå vägde den inte mer än ett par kilo vilket var skönt när den skulle kunna stå samt fraktas till andra sidan stan. Någon typ av reklamfotografering torde den vara till men jag vet inte så man får väll helt enkelt hålla ögonen öppna efter ett jätteöra.

Read Full Post »

Djävulsälgen

Igår var jag på filmpremiär. Kanske inte den bästa filmen eller för den delen absolut inte den bästa filmen. ”Welkom to Knohult” Åsa-Nisse. Men premiär är ju premiär och jag är inte den som tackar nej till chips, godis, läsk, vin och mat.

Varför var jag då där? I somras jobbade jag ihop med Fido film med älgen eller ”djävulsälgen” som den omnämns. En animatronisk älg som syns ca 5 minuter i början av filmen.

Väldigt stor

och mycket arg

Bäst på efterfesten var lätt att jag raggade upp festens äldsta tanter och pratade stickning och silversmide med dem. Och jag tror det smällde högre att de fick träffa en utbildad hemslöjdskonsulent än att de var på samma fest som Kjell Bergqvist och Ann Petrén.

Om man inte har möjlighet att jobba med skickliga skulptörer och tekniker eller päls för fler hundra kronor per kvm men ändå vill göra en älg kan man ju sticka sig en.

Det har Emma Nordlund som har bloggen Stickat och vrickat i alla fall gjort

 

Read Full Post »

Galet litet och galet konstigt

Jag tillbringade början av året i Schweiz mestadels Basel. Där finns något fantastiskt, Europas största dockmuseum, Puppenhausmuseum. Och det är lika galet som man kan tro. Aldrig har jag sett så många nallar, dockor, annat konstigt och ibland ganska läskigt.

En tuppdocka och en clown som inte får bo hemma hos mig

Det tokigaste var annars detaljfrosseriet i de uppbyggda minimiljöerna. Intarsia med nanometerprecision, sockor stickade i sytråd med korrekt häl, skor med skosnören tunna som hårstrån. Många miljöer i miniformat, tygaffären, dockmakaren, tivolit, mössen där en stickar, museiinteriör, skomakaren, flickskolan, knappaffären, kemilabbet, ja allt möjligt och omöjligt.

Lovar skåpet är max 15cm brett

Skoaffär där Barbie skulle känna sig som Bigfoot

Här manglas det minipants

På flickskolan får man lära sig det viktigaste

Tygaffär från mitten av 1800-talet

Mössen stickar med knappnålar.

Gillar man inte galenskap kanske inte Europas största dockmuseum lockar men vad skulle världen vara utan lite galenskap.

 

Read Full Post »